Så himla nöjd!

Fick mycket gjort i helgen tack vare halsont och dåligt väder. Snö och minusgrader tar effektivt bort allt sug efter trädgårdsarbete.

Köpte ett tyg för två år sedan. Har funderat på hur jag ska använda det. Men nu äntligen fick vi upp tavellisten och jag gjorde en tavla med tyget. ebba målade en akvarell som vi ramade in och ips vips så blev det vårfint och förändring i vardagsrummet. I rena glädjeyran över förnyelsen städade jag bägge förråden inne. Nu är det bara mina och barnens garderober kvar. Garaget får maken styra upp. Tippen minst en gång per år brukar vara lösningen.

Jag längtar efter att bli kvitt det halsonda, längtar efter vår och längtar i största allmänhet efter att kunna träna

Kulor och skruvar

Det blev två morgnar med paprikapulver på gröten. Nu har jag plockat undan paprikapulvret! Ute snöar och snöar det och jag ska snart sticka iväg på jobb. Jag fick inte tjänsten jag sökte men det hade jag på känn. Är faktiskt nöjd eftersom det verkar som att det finns roligare saker på gång. Jag var ju bara tvungen att söka drömtjänsten men jag är nog faktiskt inte redo för den, vilket den person som fick den är. Dessutom blev jag väldigt glad över att de valde rätt person till jobbet, enligt mig.

Det är lustigt det där med magkänsla, jag kände direkt på intervjun att jobbet inte var mitt och att de redan hade någon de var intresserade av. Det stämde alltså. Antingen är min magkänsla rätt bra, eller så var de som höll intervjun riktigt usla. Eftersom anställningsintervjuer inte står på agendan så ofta är det svårt för mig att bedöma vilket.

Jag ska försöka ägna den lilla stund jag har innan jobbet att plocka fram adventsstjärnor. Igår dammsög jag hela huset när jag kom hem och det finns några saker vårt hem svämmar över av. Kulor! Glaskulor som ingne leker med men som finns i alla hörn och vrår! Och Julius önskar sig nya! Gaaaahhhh. Plus skruvar. Små metallskruvar som nästa är omöjliga att dammsuga upp och som man får stanna och plocka upp för hand. Överallt. Härstammar från ett mekano som Ebba försökte bygga ihop med småpojkarna för dryga veckan sedan. Det var en helt omöjlig modell med en beskrivning som inte alls gick att få ihop. Sedan försnillades en hel del av delarna och nu är dessa utspridda ÖVERALLT! Jag kommer att hitta skruvar fram till mars tror jag.

Dessutom är det dags att ta itu med julplaneringen. I år har jag tänkt mig en mer struktrerad variant av mig själv om möjligt! Sätta datum för inhandlande av julklappar innan värsta stressen kommer över familjen. Och så har vi nästsista födelsedagen för året kvar att fira. En liten blivande treåring längtar. Blivande femåringen längtar dessutom också. Han har ännu inte riktigt insett vilken dålig dag han fyller år på. Det ska bli intressant att se när den upptäckten landar hos honom. Istället planerar han kalas för alla sina dagmammekompisar och är rätt nöjd. Inte så nöjd med att Ville fyller år först dock. Lite smolk i bägaren tycks det.

OJ DÅ , sa snickaren!

Så sa den eminente mannen som ska fixa till åtgärdspunkterna efter ombesiktningen av huset. Och det var inte för att det var så mycket som skulle göras. Nä, han sa OJ DÅ, när han kom upp på övervåningen och såg kaoset. Jag hade glömt bort att han skulle komma, så det började med att han frågade om han kom olämpligt.... Nä då, vi var uppe, jag i mina mysbyxor med håret åt alla håll, helt klart ofixad. När snickaren kommenterade oredan uppe sa jag att: Ja jag brukar låta barnen härja fritt på övervåningen. En halv sekund senare slog det mig att det såg minst lika jävligt ut på nedre plan. Nåja, kaoset bestod mest av leksaker, madrasser, kuddar och kläder så det gick ganska forta att röja. Röran i arbetsrummet har jag inte tagit itu med, det är där jag lägger allt jag som måste röjas undan. Och som måste hållas undan för Ville. Arbetrummet är nästa röjprojekt men det får bli när dagmamman tillfrisknat och Otto inte är hemma.

Vad hände?

Varifrån kom energin att:

* Rensa alla barnens kläder, slänga det gamla och trasiga samt sortera i prydligt i kartonger
* Städa garderoberna uppe och klädkammaren
* Flytta om så att alla garderober är fyllda med rätt saker
* Städa ett kökkskåp, visserligen det lättaste med alla 7-tusen burkarna men ändå
* Städa skåpet under diskbänken, vilket var välbehövligt kan jag lova

Nu har jag hittat babysittern om det finns någon därute som behöver den? Ville har ju blivit lite för stor om man säger så. En kasse med de allra finaste klänningarna som Ebba haft genom åren är bortskänkt till väninnan med de fyra döttrarna. Det känns ändå härligt att inte spara bebiskläder utan det Ville nu växer ur det skänker jag bort...

Ibland är det bra med en värdelös dag

Som jag hade igår. Gjorde ingenting, kände mig bara trött och urlakad. Behövde nog det för idag känns det bättre. Har i och för sig inte strukit så många saker som jag tänkt på min att-göra lista men har i alla fall fått städat på övervåningen, alltid något. Två veckor sen sist kanske inte låter så farligt men oj,oj vad det kryper i hörnen. Nu kommer det vara fint ända tills ikväll!