Två killar i huset sover bedrövligt illa just nu. Stefan somnar bra men vaknar och kan inte somna om. Sover illa mest hela nätterna. Är trött dagtid följdaktligen. Otto sover bra fram till morgontimmarna. Då drar han igång. Mamma, mamma. Sover en timme, vaknar, klappas på ryggen, sover en stund till. Jag som egentligen sover som en klubbad säl på nätterna oroar mig för hur det ska bli. I december kan jag rimligtvis inte vara den som tar Otto på nätterna, det kommer att bli Stefans lott den första månaden med bebis. Men för att vi som familj inte ska hamna i ett kaos behövs det att vi får sova. Med bebis får man inte sova, men jag kommer att kunna sova dagtid för att hämta igen. Men när ska Stefan hämta igen?
Så nu har jag beställt en bok på nätet om sömnlöshet. Med träningsprogram enligt KBT (kognitiv terapi) som ska vara det mest effektiva när man har sömnsvårigheter. Ska även försöka hitta en bra avslappnings-CD. Vi ska försöka hitta en bättre bäddmadrass. Min känsla är att sömnsvårigheter om man inte försöker ta itu med dem, lätt har en tendens att bli kroniska och är det möjligt att undvika vore väl det underbart. Eftersom grundorsakerna verkar svårast att råda bot på (ett stressigt och ansvarsfyllt jobb i kombination med småbarn) får symtomen angripas istället.
Vad jag ska göra för att förbättra Ottos sömn vete katten. Han sov så bra för några veckor sedan men nu är det alldels ur led.
2 kommentarer:
Hej på er!
Vet du, jag tror faktiskt att det kommer att lösa sig med Otto. Han kommer att känna sig lugn och trygg när han hör bebis gasta lite nu och då. Kanske inte första veckan, men snabbare än ni tror. Sover han i eget rum? (Om inte så är det nog läge att skicka ut honom ögonaböj... Så han inte känner sig bortvald när miniedqvistaren kommer.) Men betänk att du har lyckats med ett antal barn innan, och det här kommer att gå på ren rutin! Blir det för jobbigt för Stefan så skicka ner honom att sova i arbetsrummet, så kommer du säkert att kunna lura Otto att somna om, om det skulle krisa.
Stefans sömnproblem låter bekymmersamma. Jag har mestadels haft god sömn vilket räddat mig. När det någon gång svikit så har det varit enstaka nätter. Men att natt efter natt sova illa är inte bra, det sliter.
Jag har dock aldrig hittat något enkelt recept för att hindra mig att vakna mitt i natten. Ibland ger jag upp och går upp och börjar dagen. Om jag då gör något tråkigt och ointressant så har det ibland hänt att jag blivit sömnnig vid 5-6-tiden och lagt mig igen och hunnit få en timmes efterlängtad sömn - kanske inte full pott men ändå något. Det sämsta för mig är att stanna i sängen när man är fullt vaken och tankarna mal om diverse problem.
Skicka en kommentar