söndag, juni 28, 2009

Sniglar och rådjur och allmänt depp

Nu har vi det som alla andra. Jag som inte vågat andas om rådjur har haft besök två nätter och kan konstatera att de gillar broccoli, rosenknoppar och sockerärter. Och sallad förstås. Småsniglar hittar jag nu överallt. De är halv cm stora och äter också allt. Jag måste erkänna att efter 4 dagars jobb och den trötthet som hänger ihop med det så känner jag mig ganska låg. Att sätta nät över rosor och jaga sniglar har tagit mig 2 timmar ikväll. Tid jag hellre ägnat åt något annat. Tid som jag känner att jag egentligen inte har. Småpojkarna har surat, gnällt och legat i luven på varandra hela eftermiddagen. Stefan undrar om det är normalt. Vad gör vi för fel? De är 1,5 och 3,5 och det är bara, bara konflikter. Och så Ville som inte sover så bra på nätterna just nu. Ägnar vi dem för lite tid? Och ja, jag vet att jag jagade Otto i ett svagt ögonblick och skrek att : OM DU INTE TVÄTTAR HÄNDERNA SÅ SKA DU ALDRIG MER FÅ NÅGON EFTERRÄTT!!! Men förutom det då? Någon kanske kan svara? Sätta upp en videokamera här hemma och filma oss och visa på TV3?

Livet leker med andra ord. Jag ska gå och dra något gammalt över mig till imorgon. För då ska jag städa, packa, laga mat och ägna tid och barnen och vara helt jävla perfekt.

Mer trädgård


Mme Platier.


Plena, så söt så söt. Det är svårt att tro att den ska kunna bli upp till 2 m. Nu får man huka sig ner på ängen och titta och dofta. FIn doft.


Hurdalsrosen med potatis och broccoli kring fötterna!


Stjärnflockan växer så det knakar!

Men allra mest nöjd är jag över att min buskpion - Hanakisoi verkar ha överlevt vinterns vedermödor! Det trodde jag aldrig, men nu kommer faktiskt små bladskott. Pioner verkar onekligen mycket härdiga. Den stod i ömsom stillastående vatten (dränkt) och ömsom is under hela vintern. Jag var mycket nära att slänga rotklumpen i våras kan jag säga. Nu ska jag iväg och jobba mitt fjärde pass för veckan. Det har varit blandat men hittills en bättre helg än den förra. Hoppas på en okej dag.

onsdag, juni 24, 2009

Äntligen!


Jag har gått och spanat rosenknoppar länge nu! Vi har till och med haft vadslagning (Ebba och jag) vilka rosor som kommer att blomma först. Ebba vann första vadet och jag får baka en rabarberkaka. Först ut var nämligen Aicha! Jag gillar egentligen inte gula rosor så mycket men den här rosen har en fantastisk doft. Jag blev hagalen hemma hos en kompis förra året... Den kan bli upp mot 3 m hög, fast det är väl tveksamt om den blir det här.


Hurdalsrosen är nummer 2! En riktig marsipanros som inte doftar så mycket. Men den är riktigt härdig upp till zon 7 tror jag. Ska också bli hög. I år har den potatis kring fötterna vilket nog är mindre lyckat med tanke på rotsystemet. Dessutom står den på trädgårdens kanske blötaste ställe. Så nog är den tålig.

Nu väntar jag på Mme Plantier, Plena, New Dawn och så Apotekarrosen som blev svårt misshandlad men faktiskt kommer med knoppar ändå.

lördag, juni 20, 2009

Krypa hemåt

Slutet av min nya löparrunda är densamma som början. Det som i början är halvkuperad åkerstig i svagt nerförslut är nu densamma fast med svagt uppförslut. Det känns som den aldrig tar slut! Det tar tvärstopp varje gång jag kommer dit och det känns som att springa i seg gegga!Plötsligt märker jag hur lerigt det är och hur omöjligt det är att undvika lerpölar som jag lyckats göra på utvägen. För övrigt är jag mycket nöjd med att ha hittat den här genvägen till de fina spåren uppe på IP.

Så gårdagen startades med en seg löptur (men det var skönt bitvis och speciellt efteråt). Hann även med att nästan baka färdigt bröd och midsommartårta innan det var dags att jobba. Nu har jag avverkat 2 av mina 4 midsommarpass. Känns också bra. Det har varit helt okej tempo hittills och vi hann till och med att äta lite sill och jordgubbar tillsammans igårkväll. Inte helt fel. Sedan gjorde jag en halv felbedömning som visserligen endast ledde till merarbete men som ändå irriterade mig. Sånt är mitt jobb, ständiga bedömningar man kan göra på det ena sättet eller det andra. Välja att tolka positivt eller negativt. Det finns helt enkelt en massa gråzoner emellan alla PM och riktlinjer.

Hemma firades det midsommar också. Fast de glömde att göra en midsommarstång. Ebba var rätt nöjd i alla fall. Ooops nu måste jag hasta till jobbet igen!

onsdag, juni 17, 2009

Sötaste lillkusinen



Så här kul är det att hälsa på kusinerna i storstan! Se dessutom så fint hennes tröja matchar vår tapet!

lördag, juni 13, 2009

Dagens guldmedalj

Den går oavkortat till Stefan som har putsat husets alla fönster. Och städat badrummet. Själv har jag rensat ogräs, satt ut störbönorna, algominat träd och buskar och klippt en gång i ängen. Samt gjort en snigelfälla med öl på prov. Lite ynkligt resultat, efter ett halvt dygn gick jag för att kika, då var en snigel på väg in, men jag kände en oemotståndlig lust att hjälpa den lite på traven, så det räknas väl inte! Men hua vad det regnar! Det är säkert bra på alla vis men idag har det verkligen regnat oavbrutet.

Stororna åkte med morfar till Fyrishovs äventyrsbad och kom hem trötta men belåtna. Igårkväll hade vi filmkväll så de var rätt segstartade imorse. Julius äter, lever och andas Star Wars just nu. Och plötsligt har vi två bokmalar här hemma i soffan.

fredag, juni 12, 2009

Trädgård v. 24


Jag älskar backtimjan! Den är så intensivt lila. Gråtimjan blommar fint också men i en rosa ton.


Det blir grönare och grönare!

Så här sliter Julius skor. Dessa skor har han använt i 5 månader. Slitaget stavas F-O-T-B-O-L-L (bland annat, ålning i grus och buskar förekommer oxå). De nya skorna halvdissades av Stefan för att de var för plastiga. MEN! De är förstärkta framtill, som om skon var specialtillverkad just för honom. Kan hända finns det fler fotbollstokiga killar därute...

torsdag, juni 11, 2009

Idag ska det bli av att fixa pass till Julius. Hoppas jag. Om det inte är fruktansvärd kö i Täby. För de har bara öppet till 16: Julius slutar kl 14 och jag har en klipptid 15.30 som jag inte tänker missa. Så om det går att ordna mellan 14.30 och 15.20 då är saken biff.

För övrigt har de regniga dagarna ägnats åt fortsatt utplanterande. Jag är fortfarande inte helt klar! Till slut gav jag upp färgplaneringen när det blev för mycket kvar och slängde ner blommorna där det fanns plats. Ska bli spännande att se hur det här blir tillsammans. Inte riktigt den färgkombinationen jag planerat men blir det hemskt ska jag göra en stor bukett att sätta på köksbordet!


Spirstånds


Rosenskära Candy stripe

Förresten så är det mycket snigelelände just nu. De tänker erövra trädgården, det är tydligt. Jag plockar, slaktar, förgiftar och mosar. De ger sig inte. Hoppas att sommaren blir varm så småningom, just nu står det 0-0 i kampen mellan oss (dvs de finns på tomten men i liten skala och har inte hunnit äta upp något) men det är nog bara en tidsfråga.

måndag, juni 08, 2009

Bra med stora barn!

Ikväll stal jag en halvtimme och sprang en runda i skogen medan Julius passade Ville. Jag hade gärna sprungit längre, det kändes relativt lätt i ben och andning trots nästan 2 veckors ofrivilligt uppehåll.

söndag, juni 07, 2009

Glömde nästan bort att rösta!

Idag har varit en dag med både med- och motgång. Jag har varit trött och på dåligt humör och om det smittat av sig på Ville eller om han också vaknat på fel sida, det ska jag låta vara osagt. Hemma idag har största tiden ägnats åt picnic-förberedelser. Ursegt. Patasalladen och kakan ville aldrig bli färdiga eftersom Ville och jag råkade i luven på varandra hela tiden. Inget tålamod idag, helt enkelt. Grötvatten på golvet - nejtack (dvs Ville har dragit fram en stol och fått tag i en mugg och öser vatten från grötkastrullen i diskhon ner på golvet). Hjälpa till att skära och steka - nej tack. Men salta då? NEEEEJ! Inte skulle han sova heller och när han äntligen somnade sov han i 30 minuter. Iväg kom vi för sent fast jag verkligen hade en enligt mig god tidsplan och verkligen inte hade sysslat med något annat.

Bråttom som tusan och sedan parkeringssvårigheter när vi kom fram till Hagaparken där vi skulle möta morfar. Han och stororna skulle på utomhusteater. Men det fanns så klart inga parkeringsplatser och parkeringsvakterna svärmade kring området som en hoper bålgetingar. Jag felparkerade och bad på mina bara knän om 10 minuters frist OCH FICK DETTA! Otroligt av en p-lisa i Stockholm. Vi galopperade iväg och hittade morfar. Mitt humör var nere vid skosulorna ungefär men jag tog bilen och Ville och stack iväg till ett Ulriksdals trädgård istället. Har aldrig varit där, vad stort det var! De hade allt och lite till kändes det som. Och jag köpte inget, inte ens en pelargon! Förstå att jag var på dåligt humör! Ville och jag hann med en promenad också innan jag tyckte det var dags att åka tillbaks till Haga.

Väl tillbaks hittade jag en parkeringsplats och skulle betala via SMS men se det gick inte alls. Så vi fick vänta på parkeringen en 40 minuter innan jag kunde låna Anders betalkort och betala med. Det var drygt men eftersom ett gäng andra bilar fått böter på 500 kr så tänkte jag inte avrunda dagen med en p-bot. Själva picnicen var trevlig fastän jag under tiden jag väntade undrade om jag inte gjort en glädjekalkyl igen. Borde kanske haft picnicen innan teatern. Å andra sidan vet jag inte hur jag skulle fått ihop det tidsmässigt.

Anders fick mig att inse att jag totalt glömt bort att rösta! Skit också. Så när vi kom hem vid åtta, sprang jag in efter röstkortet och så stack vi igen. Nu har jag utnyttjat min medborgerliga rätt. Känns bra. Ebba och Julius var snabba att duscha och fixa iordning sig när vi kom hem. Ville somnade på en kvart och nu behövde jag inte ens sitta vid dörren. Han hörde när vi stökade omkring utanför och det räckte. Men så var han ju trött också. Humörmässigt hoppas jag på en bättre dag imorgon. Det grämer mig lite, visst borde man bara kunna bestämma sig? Nu ska jag vara på gott humör och ta allt med en klackspark. Men imorgon så, jag gillar ju måndagar. Lugn och ro imorgon, det är allt jag önskar mig!

lördag, juni 06, 2009

För få timmar

Å vad jag ville att den här dagen hade innehållit fler trädgårstimmar. Hela rabatten på framsidan är nu planterad. Den är planerad färgmässigt med orange, rött och gult. Och så lite blå och lila inslag. Plus att jag har min finros Mme Plantier där, vilket inte stämmer alls (rosa knoppar och vita blommor). Men den är ju engångsblommande så när sommarblommorna börjar blomma tror jag den har blommat över. Annars blir det som det blir. Det jag har satt är: Småblommig orange tagetes, sommarrudbeckia, röd större tagetes från Råshult, Jätteverbena, olika sommardahlior och fådda veronikor (men de blommar nog knappast i år).

Sedan gick jag över till kökslandet och satte ut fänkål och broccoli och purpurgrönkål. Jag borde täcka broccoliplantorna men det har jag inte gjort.

Jag hade velat fortsätta med dels purjolöken som ska ut men framförallt rosrabatten och trekanten. I klätterrosrabatten vet jag i princip vad jag ska sätta ut. Det blir praktvädd, fjädervallmo och rosenskära och sommaraster. Stora trekantsrabatten kräver lite mer eftertanke. Och kanske omflyttning.
För att kökslandet ska blomma får överskottet av sommardahliorna gå dit.

Lilleman är fett söt

Är också på väg att bli större. Nattningsprojekt nummer två har rullat igång nu. Funkar så här: Läsa bok, lite tutte och sedan pussas och kramas och gosa och stoppa om täcket. Sedan sätter jag mig i dörröppningen och läser en tidning eller en bok. Igår gick jag till och med omkring och småstädade men då tog det också 45 minuter för honom att somna, så jag blev lite rastlös på slutet. Han är inte ledsen men tycker inte heller att det är jättekul. Målet är såklart att han ska kunna somna själv efter nattningen.

Två nätter på raken har han dock börjat vakna och tycka att det är dags för morgontutten redan vid 03.30. Jag har till slut kört med saga för att få tyst på klagolåten: Det var en gång en liten katt som sa MJAAAU! (Då slutar han skrika) Den lilla katten var så ledsen för han ville ha tutte! Han sa MJAAAUU, MJAAAUU! MEN! Då var det natt! (Ville svarar: JAA!) Och då fick inte den lilla katten tutte, för på natten ska man sova! (Ville: JAA lite mer skeptiskt)
Det har faktiskt funkat, han har somnat om. Fast när jag försökte byta ut katt mot pojke gick det inte. Det ska vara katt tydligen.

Just nu har han på helt egen hand gått upp på övervåningen och leker i sitt och Ottos rum. Det är roligare där än här nere.

Igår hade Julius fotbollsavslutning med brännboll. Ebba hängde på men vi blev besvikna. Varför kunde inte föräldrar och syskon få vara med? Nu stod vi och frös istället och kallpratade med dem vi redan kände. Hur som helst, när jag pratade mde några föräldrar tappade jag naturligtvis fokus. Rätt som det var så var Ville försvunnen. Han hade tagit en fotboll och gått över till andra sidan gräsplanen och anslutit sig till några större killar. När jag hämtade honom sa en av dem spontant: HAN ÄR FETT SÖT, DEN DÄR LILLA KILLEN! Och en annan tillade: Vi har talat om för honom att han inte får stå mitt i målet, för vi kan ju råka skjuta honom rakt i huvudet!

Jo, han förstår ju rätt mycket men just det hade nog inte riktigt gått in!

fredag, juni 05, 2009

På väg till farmor


Stefan och Otto åker ensamma... Stort äventyr!

torsdag, juni 04, 2009

Lite motstånd

Åkte tydligen på någon magbacill från Ville som varit ohungrig, risig i kistan och gnällig. Jag mådde inte hundra i måndagskväll på jobbet och nu har jag fortfarande magont. Bläää. Men nu är det sista jobbkvällen - bara att bita ihop, sedan är jag ledig i nästan två veckor. Och jag som hade velat träna innan jobbet idag. Det får bli vila från träningen den här veckan också. Det blir uppförsbacke att sätta igång sedan igen, rent konditionsmässigt.

onsdag, juni 03, 2009

Nu kliar det i fingrarna

Så fort jag får tid ska jag plantera ut allt. Och vad jag längtar, alla småplantor som står och trängs, nu ska de ut! Och så det roliga arbetet med att försöka kombinera rätt. Jag har ju egentligen inte tänkt så mycket färg och form utan gått mest på vilka blommor jag tycker är vackra. Men jag har ändå en viss tanke om hur de skulle kunna passa ihop. Det blir som att stå med favoritplaggen i garderoben och försöka passa ihop. Kul!

Ikväll har jag gått omkring och tittat på rosenknoppar i trädgården. Plena, Aicha, Hurdal, New Dawn och Madame Plantier alla har riktigt många knoppar. Apotekarrosen som flyttats 2 gånger från en plats den inte gillade kommer nog inte blomma i år. Inte den fådda stickling-rosen heller, det vore nog för mycket begärt. Ängen blir finare och finare för varje dag. Tyvärr gör vår kamera inte den rättvisa riktigt. Men jag ska nog fota och lägga upp ändå.

tisdag, juni 02, 2009

Otroligt

Ibland är världen liten. Igår träffade jag den barnmorska som träffade mig och Stefan efter att Ebba fötts för 10 år sedan. Ebba var sjuk och låg på Neo, läkarna tänkte minsann inte lova oss att hon skulle bli bra. Förmodligen men inte lova. Ebba låg ensam i en liten värmebädd utan oss, sladdar, dropp, navelartärkateter och syrgas. Och vi kom tillbaka till förlossningsrummet helt förtvivlade och helt utpumpade. Barnmorskan som hade hand om oss, sa något som jag verkligen tog till mig, som jag hängde mig fast vid. Hon sa: Flickan har ammat, då är hon stark. Det var så himla viktigt, jag tror inte hon förstod det själv! Men Stefan och jag var helt överens efteråt att det var den enda vettiga människa vi träffade på förlossningen, då för drygt 10 år sedan.

Och så igår träffade jag henne på jobbet! Är det inte otroligt! Hon följde med som doula till ett par som jag hade hand om. Och jag fick möjlighet att berätta vad det hon sagt betytt för oss! Och jag såg att det inte var en slump att hon sagt något så bra till oss. För hon betydde mycket för det par som hon följde med. Vilket leder mig till nästa slutsats. Vilken otrolig skillnad det kan göra att ha en känd människa med när man ska föda barn. Som kan förklara, som man litar på. Speciellt när man är otrygg och orolig. Det jag kunde bidra med i sammanhanget var litet, jag nådde inte fram. Jag sa samma saker som barnmorskan/doulan sa sedan när hon kom, men det jag sa gick inte fram på samma sätt.

Sedan ska väl tilläggas att det var en fruktansvärt jobbig kväll. Jag satt inte många minuter under hela kvällen och hann äta endast en macka. När jag kom hem hade jag ont i benen och kände mig som en urvriden trasa. Jag är nog tempo-ovan, det här var faktiskt det första riktiga springpasset jag gjort sedan jag började i slutet av april. Snart är det sommar och det kommer att bli fler jobbiga pass. Men det är ju inte så här jag vill jobba precis. Och det går inte att fuska med maten under ett kvällspass. Jag ska absolut inte göra om misstaget att tänka att jag går iväg och handlar något att äta när jag väl är på plats. Jag är ju ingen rookie, vissa dagar kommer man inte en meter utanför avdelningen. Ändå chansade jag. Speciellt som jag tittade in i kylskåpet och hittade två burkar, en med gulasch och en med falukorv. 25 grader varmt ute, näää vill inte ha! Men det hade inte varit fel med lite gulasch på kvällskvisten kan jag säga!

måndag, juni 01, 2009

Mer jobb

De har infört plastförkläden på jobbet som man sätter på sig när det är dags. Det är hygienföreskrifter. Jag tycker inte om det. Jag tycker det signalerar mer makt över situationen än hygien. Bättre att alltid byta kläder efter förlossningen. Jag tror man lurar sig annars och tror att man är ren när man inte är det. Precis som jag tycker det är otroligt snuskigt när restaurangpersonal har handskar när de jobbar med maten. Så tar de inte av sig handskarna när de ska göra något annat, tex ta betalt och sedan går de tillbaks till tallrikarna igen. USCH! Falsk trygghet.

Och var är det man blir smutsig/blodig/kladdig på mitt jobb? Underarmar, fötter och byxben, där förklädet inte täcker ändå. Och på grund av eventuell smittspridning har vi bara kortärmade arbetskläder. Igår blev jag plaskblöt av fostervatten och stod ute i duschen och tvättade ben, fötter och skor efteråt. It's a messy job... :)