Idag hade jag velat vara ledig. Småpojkarna också. Otto trivs jättebra i skolan men han är ovan vid att vara där fem dagar på raken. Den här veckan är det ändå fem dagar som gäller så blir nästa vecka förhoppningsvis lite lugnare.
Själv har jag två deadlines på jobbet. Jag börjar undra hur i hela fridens namn jag tänkte när jag trodde detta skulle vara möjligt och hållbart. Ja, ja det är roligt och ska bli spännande. Men hur jag trodde att jag skulle ha tid med lunch med vännerna imorgon, det övergår mitt förstånd. Allt går om man vill, eller?
