En bra trött dag

Passar på att skriva ett inlägg då jag känner mig nöjd med min insats och min dag. Jobbade extra natt så jag var en ren trafikfara på väg hem imorse vid halv åtta. Hem och i säng vid halv nio men sov oroligt och bestämde mig för att det var färdigsovet vid kvart i två. Redan efter en timme uppe märkte jag att pigg var inte riktigt vad jag var. Bestämde mig att gå på ren vilja och planera veckan med mat och handling eftersom vi inte hunnit i helgen. Stal med mig Ebba och hämtade småttorna som fick spendera qualitytime med storasyster på biblioteket medan jag handlade.

Åkte hem och sedan hände det magiska. Lagade mat i lugn och ro. Ville fifflade, städade diskbänken och hjälpte till lagom mycket. Otto mekade med sin agentbil. Kvällssolen lyste in och markerade att det är vår även om snön bara vägrar att smälta bort. Kvällsfrid!

Ny säsong

Har premiärcyklat till jobbet. Premiär för säsongen. Snön börjar verkligen smälta undan även om jag tvivlar när jag bara tittar i trädården. Utanför altanen finns lika mycket hoppackad snö som altanen är hög. Det ska bli intressant att se om det dröjer en månad innan all snö är väck. Det ska jag banne mig blogga om!
Dessutom galonbyxedags på dagis. 2 premiärer på samma dag är inte illa. Idag kändes det tungt att jobba. Tur då att jag har världens roligaste jobb.

Inga mer kommentarer

Ibland gör det fysiskt ont. Det förvånar mig. Och att jag kommer sakna de kommentarer i bloggen som ibland retat gallfeber på mig. Inga mer mejl. Igår firade vi morfar med äta äta lite av varje och drack champagne. Vi firade hans minne och det var fint. Otto undrade vilket telefonnummer morfar kommer att ha nu. Och Julius konstaterade att nu kommer morfar aldrig mer att komma för sent hem till oss.

Så nu vet jag. Saknad gör ont.

Til kindgdom comes

Den här är från Anders och mig, till dig pappa...