Otto

Otto har blivit så stor i sommar. Han är fortfarande vår bebis men det har hänt så mycket. Och han är lättsam på ett sätt som gör att allt egentligen löper så smidigt. Fast det här är sånt man egentligen inte vågar skriva för då ändras allt igen. Men just nu så sover han hela nätter. Han får fortfarande tutte på kvällen och på morgonen. Morgonen definieras som efter klockan 05. Då får han tutte och somnar om. Stefan nattar honom precis lika bra som jag. Nattningsproceduren består i tutte, godnattsaga och sedan sova. Vi ligger hos honom en stund, sedan kan man gå ut ur rummet och han ligger kvar i sängen. Medan han somnar kan man själv läsa eller titta på TV.

Det känns jättebra att det fungerar så smidigt med tanke på att det inom ett år är fyra barn som ska nattas. Att som tidigare ägna 45 min till en timme åt Otto håller inte i längden då.

Sedan är han så tydlig även om han inte kan prata. Gnäller han är det för att han aningen är hungrig, törstig eller trött. Annars är han för det mesta nöjd, hittar på saker, leker ute på tomten, är med när Stefan snickra eller om jag rensar ogräs. Eller leker i sandlådan under tiden. Det är fantastiskt att ha en tomt och att kunna vara ute på det här sättet. Idag visade jag honom en nyckelpiga och det var jättespännande. Sedan följde han med Tooticki en bit upp i "skogen" på andra sidan vägen och fifflade omkring där.

Kanske hade det varit lika enkelt med Ebba och Julius om vi haft samma förutsättningar som nu och den erfarenhet som vi samlat på oss med tre barn. Det är helt enkelt roligare för små barn att vara ute, det blir mindre gnäll. Och tack och lov för att jag slipper stå vid en gungställning eller sitta i en sandlåda hela tiden jag är ute.

Foucault gör mig galen

Jag är inte tillräckligt intellektuell och djupsinnig, har definitivt inte tid att läsa igenom och begrunda hans idéer. Men det går inte heller att fuska, försöker jag ögna igenom texterna, hitta intressanta kapitel och kanske hitta essensen, så är det helt omöjligt! GUBBE!

Varför kan han inte ha överskrifter på kapitlen som tex makt och sedan definiera maktbegrepp eller diskursbegrepp på en sisådär 2-3 meningar, som jag kan använda mig av? Nehej då, jag ska bli tvungen att läsa hela Sexualitetens historia eller Birth of the clinic och jag lovar det går inte att läsa ett kapitel utan att somna eller börja tänka på roligare saker. Som tex de rabatter jag planerar i trädgården, vilka bärbuskar vi ska ha, huruvida det räcker medd två eller tre äppelträd? Eller den kommande semestertrippen till Danmark som behöver planeras.

Och disken väntar

Konstigt vad svårt det är ibland att bara ta itu med det som väntar, som disken tex. Tålmodigt ligger den i vasken och ser äcklig ut medan jag försöker ignorera den bäst jag kan. Det är inte mycket, det mesta går ju i diskmaskinen. En grötkastrull, brödkniv, termos och lite annat smått och gott. Egentligen är det inte alls jobbigt, när jag väl tar mig samman och gör det.

Idag ska jag iväg och kolla priser på plantor, planteringsdjup och avstånd. Vi ska ju plantera häck också. Och äppelträd, plommon och ett körsbärstrd. Bärbuskar. Helst skulle jag vilja plantera åtminstone bärbuskarna i höst för att kanske kunna få en första skörd av bär nästa år. Sedan ska vi göra som en av grannarna gjort. Ca 500 m bort finns en gammal tomt, de har rivit den förfallna stugan och ska bygga radhus och villor där i höst. Hursomhelst växer en gammal syren där och grannarna har varit där och tagit rotskott. Det ska vi också göra, Stefan har grävt gropar och vi ska göra en liten syrénhäck så vi slipper se deras kompost och vedstack. Lite kul att slippa köpa alla plantor, kul att se om det funkar också.

Sedan ska jag till IKEA och köpa skruvar till hammocken och nya glas, alla vår gamla är sönderslagna. Jag tror att jag kan locka de stora barnen att komma med mig men man kan aldrig vara säker.

Hurra!

Det är verkligen mållinjen! Idag har jag lyckats på mindre än tre timmar att skriva det stycke som jag satt och slet mitt hår över igår! Så underbart! Jag är alldeles säker på att det finns mycket att tillägga eller som kunde göras bättre, men det är i alla fall skrivet! Nu har jag kvar att förbättra bakgrund och resultat, finjusteringar, samt ett hemskt avsnitt i bakgrunden som ska handla om makt, kunskapssyn och modernitet. Sen ska eländet skickas in, jag kommer få tillbaka uppsatsen fullt med röda, blå och gula kommentarer och förslag på ändringar.

Men ändå. Snart finns det ett färdigt manuskript. Och det är banne mig fantastiskt, för som jag har tvivlat emellanåt! Och tänkt att blir jag inte färdig till hösten, då blir det inte färdigt. Och så har jag blivit vansinnig på alla som frågat, släktingar och vänner och kollegor. Hur går det? Är du inte färdig snart? Vad handlar det om EGENTLIGEN?

Snart så kan de som är intresserade läsa och de som bara frågat för saken skull kan få veta att jag i alla fall är FÄRDIG! Och så kunde ju chefen erbjuda mig en fet löneförhöjning och någon hugad professor en doktorandtjänst! Fast det lär inte hända i första taget.

Skönt att bara vara hemma

Det är faktiskt så det känns. Jag tror det är första gången! Jag har alltid älskat att flacka runt på semestern, inte för att vi åkt utomlands eller så, men roligt att vara på vift i Sverige. Jag är förvånad över hur skönt det är att bara vara hemma. Försöker få bort ogräset som växt upp där gräsmattan ska vara. Rensa landet. Vi äter sallad och spenat varje dag, men några fler sockerärtor har det inte blivit. Hittade rejält med blåbär idag när Otto och jag gick en sväng (ungefär 10 m från huset..) Så vi plockade en burk och satt sedan på altanen och åt.

Julius har verkligen hittat en kompis i granntejen, de har lekt hela dagarna och man hör dem skratta högt. Jättekul. Nu åker de bort en vecka och Julius är lite nere för det.

P-piller

Nu kanske det inte förvånar någon, vi har ju trots allt tre barn och ett, ett oplanerat, två mycket planerade och så ett oplanerat till på väg. Kanske är det inte jag som ska ha hand om barn eller kattbegränsning i familjen. Men jag kan bara inte komma ihåg att ge katten p-piller. Hon skulle få på lördagar, hade jag bestämt. Det fixade jag i två veckor. Sedan glömde jag och så har hon fått på söndagar istället. Och nu... taadaa imorse kom jag på att attans, p-piller, hoppsan har det blivit onsdag? Om vi får kattungar är det inget att förvånas över. Och det skulle lika gärna kunna bli åt andra hållet, att jag gav henne för mycket p-piller att jag glömmer bort att hon fått, ger henne igen med massa biverkningar som följd. Stackars Tooticki.

Sötsugen

Nu när illamåendet i princip är helt över, även om jag fortfarande undviker rå lök i sallad, balsamvinäger dressing, kaffe osv, hade jag tänkt mig att försöka dra ner på mitt sockerintag... Jag älskar sötsaker, godis, kakor och bullar! Men jag vill inte föda en 5 kilosklump till bebis den här gången heller och kan jag göra något för att motverka det, så ska jag. Men vilken abstinens jag börjar få!

Hos svärmor fanns det så mycket bär jag kunde peta i mig men här i vår stenöken? När jag jobbar har jag inte tid att knappt ens äta vanlig mat, så då har det gått lätt. Men nu sitter jag här, ledig och allt, ska göra slutspurten på uppsatsen och jag skulle kunna göra rätt mycket för en påse smågodis, eller en kanelbulle... Tyvärr har jag meddelat Stefan mina intentioner så nu kan jag inte föreslå att jag ska cykla iväg och handla något till ikväll. Vilka problem man kan ha... Jag gissar på att jag egentligen har väldigt tråkigt.

Otto har lärt sig att säga gröt, spotta när han borstar tänderna och göra tecken och sjunga en egnhändig Imse-Vimse visa. Annars är det fortfarande mest nej som gäller. När Stefan ska natt honom kan han till och med gå ut ur rummet och lämna honom liggandes i sängen och somna själv. När jag nattar ligger han INTE kvar. Fast han är inte lika mammig som i början av sommaren och det är jätteskönt.

Julius är mest arg. Livet är ofta orättvist mot honom (läs mamma och pappa). Ska man verkligen behöva ha kalsonger på sig när man äter frukost? Varje dag? Plocka in sin tallrik i diskmaskinen varje dag? Allt kan bli en konflikt. Han stampar i golvet, morrar och ryter, nästan gråter och håller för öronen när man försöker förklara. Vilket temperament.

Ebba läser och spelar Harry Potter. Vill inte gärna ringa skolkompisar men hänger med när jag träffat väninnor med jämnåriga och haft jättekul.

Och vi fortfarande inga riktiga sommarplaner. Kanske vandrarhem vid Göta Kanal? Annars finns det att göra här hemma. Imorgon ska Stefan och barnen till Tom Tits. Och jag ska skriva, fast inte på bloggen.

Huslighet

Den husliga mamman har grabbat tag i mig. I går var vi i de småländska skogarna och jag plockade 10 liter blåbär. De är ju visserligen ingenting för bärproffs, men för mig! 3 timmar, liggandes bland buskarna ömsom på knä, ömsom på huk för att inte bryta ryggen. Dessutom har jag plockat 3 liter körsbär, fast där var jag lat och frös in dem med kärnor och allt. Blåbren var ju tvungna att rensas, dessvärre.

Fick med mig 2 kg krusbär också. Så ikväll när vi kom hem till Stockholm har jag kokat marmelad. Den verkar lite rinnig, fast jag följde receptet. Har aldrig kokat sylt eller marmelad tidigare, så vi får se. Så nu finns det om än i rinnig form, krusbärsmarmelad med vanilj och krusbärsmarmelad med whiskey. Den senare smakade ypperligt när jag tjyvsmakade i alla fall.

Annars har Småland bjudit på mest regn. Uppehåll under regntunga skyar. Vi har hunnit med att besöka Singoallas grotta och badat två gånger trots detta. Visst är det sommar när man badar naken i en kall sjö?

När ska jag lära mig?

Ett hungrigt barn = gnälligt barn. Otto har gnällt i en timme nu. Höll på att bli tokig. Kom på att han åt rätt lite lunch och tittade på klockan.... Oj... Nu sitter han och äter fil och flingor i godan ro, mycket nöjd.

Annars har jag tvättat och rensat ogräs. Mer ogräsrensning väntar om jag orkar. Jag längtar så efter en gräsmatta! Inatt har jag drömt att jag dammsög sand och det tog aldrig slut. Och det gör det ju inte heller.

Seg i kolan

Det är jag. Nu är de fem jobbdagarna över och det knns i både kroppen och skallen. Då var gårdagen ändå riktigt lugn och trevlig. Annars har det varit att göra från att man stuckit huvudet innanför dörren. Det är kort om folk också, förstås. Igår hade vi möte och chefen sa att den här veckan och nästa ser det ok ut, men sedan börjar tydligen manfallet. Det ska bli intressant att se hur vi får ihop det.

Imorgon ska vi ner till barnen igen. Vi hade tänkt åka idag men jag behöver en dag för att komma igen innan jag sätter mig i en bli och åker 48 mil igen. Så idag är det tvätta, packa och städa. Och rensa ogräs. Den första sockerärtan ska plockas (!) och lite spenat är färdig att göra en sallad av. Tänk om det kunde vara varannandagsväder nr vi är borta, sol och regn blandat, då kommer det nog att växa så det knakar.