På alla sätt och vis. Kom visserligen sent hem på natten men kunde sova stora delar av hemvägen på tåget, så det var ok igår i alla fall.
Jag behövde verkligen lyssna på Ina-May. Jag har hört henne förut men hon är verkligen bra! Rolig men också otroligt kunnig. En gammal hippie från USA! Det är så lätt att glömma bort glädjen och det fantastiska i att föda barn. Det är så lätt att bara oroa sig över smärta och eventuella risker och komplikationer. Jag tror att mitt jobb skulle vara så oändligt mycket roligare om det var lite mindre teknik och risk och mer av det helhetstänkande som vissa verkar bära med sig spontant.
Bara ett sådant exempel som en nyfödd bebis. Vi vill att den ska skrika inom 30 sekunder från födseln. Har den inte gjort det ska den tas ut till barnbordet för att kunna återupplivas. Oavsett om den har bra hjärtfrekvens eller inte. Ina-May sa så här: (mycket förkortat naturligtvis) (och det här behöver man påminnas om ofta). Barnen hjälper till vid förlossningen. De kan bli påverkas av hur smärtsamt det är för mamman eller om hon är mycket ångestfylld. De kan komma ut och ha en bra hjärtfrekvens men de är inte riktigt DÄR. Deras själ är någon annanstans. Då behöver man välkomna dem extra mycket och visa dem att det är bra här. Stryka över pannan, tala till dem. Mamman och pappan kan göra detta. Då kommer de tillbaka, blir fina i färgen och skriker.
Hur stämningen är i rummet påverkar naturligtvis även det nyfödda barnet. Rädsla hos de som arbetar påverkar alla tror jag. Livet är så mycket större än det vi gör på rutin. Det var också intressant när hon efter en fråga kom in på likheterna mellan födsel och död. Hon menade att det var liknande energier och stämning vid födsel och död. Rädsla skapar svåra förlossningar och komplicerat och svårt döende. Det behövs lugn och ro vid bägge. Och humor! Att skratta är det bästa botemedlet mot rädsla.
1 kommentar:
Fascinerande. Det låter som en fin upplevelse och ett intressant föredrag! Jag har aldrig tänkt på kopplingen mellan födelse och död på det sättet.
Olle
Skicka en kommentar