Nästan en månad utan en skriven rad. Idag är vi precis hemkomna från Borås, jag, Ville och Otto. Det var nära att jag packade en av min kära mors katter också. Ajax är nog den vackraste skogkatten jag har inom nära räckhåll. Men utseende är inte allt, han är fantastisk i sättet också. Så lugn och go, nyfiken och smart! Vilken charmknutte! Jag tror han skulle trivas bättre hos oss! Jag lovar att jag hade stulit honom om inte Stefan myntat regeln en in, en ut om familjens nuvarande konstellation. Ett nytillskott och en måste ut. Och nej, jag kan inte tänka mig att byta ut vare sig nuvarande katt, make eller barn för den delen.
För övrigt har vi i princip använt allt som jag packade ner, barnen har fått rida, vi har varit i djurparken och jag har sprungit sightseeing i området som sig bör. En av vännerna har jag hunnit träffa och det var nog Ottos höjdpunkt på resan. Hennes äldste kille hade en lyftkran som man kunde manövrera med fjärrkontroll. Vilken lycka.
Tågresorna har gått fantastiskt bra. Det mesta har gått bra förutom mitt sovande, vilket i och för sig får tråkiga konsekvenser för omgivning (läs mormor). Jag var osmart nog att tro att jag skulle kunna dela säng med Ville. Vi har bägge sovit urdåligt i två nätter innan jag kom på att lägga honom på en madrass på golvet. Så dumt att inte tänka på det på en gång. Ville är för övrigt en riktig djurälskare. Han tycker katterna är fantastiska och hästarna likaså. Han kunde ridit i en timme om han hade fått. Sken som en sol gjorde han ända tills det var dags för Otto. Gråt och tandagnisslan istället.
Nu är nog katterna och mormor däckade i några dagar framöver efter vårt besök.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar