Let the rain wash away all the pain of yesterday...

Hade gärna velat berätta för pappa om nya jobbet. Nu är det ett år sedan jag åkte till England för att träffa honom förs sista gången och ta farväl. När taxin kom för att hämta mig, tog han sig ut till taxin för att säga hejdå. Jag tror jag grät hela vägen i taxin ända till stationen. Att åka i det läget är faktiskt bland det svåraste jag någonsin gjort och det kändes så fel. Dagen efter dog han och jag jobbade kväll.

Onödigt att vara ledig

Nu börjar det kännas att vara ensam. Är ledig idag OCH imorgon, vilket slöseri! Jag kunde ju passa på att jobba nu och vill vara ledig sedan när familjen ommer hem. Men inte, då sa jag minsann jobba igen. När jag är ledig hinner jag längta mycket mer, jag vill vara med familjen! Åka och bada, gosa med småkillarna, prata med stororna, inte vara ensam hemma.

När ska jag fatta

My life seems to take off in all kind of directions. Which track to choose? (Pappas egen kommentar till denna bild tagen förra sommaren)


Begravningen i Sverige var igår samt mottagning. Efteråt kändes det som en stor sten släppt, något som jag gått och släpat på länge. Det blev så fint som jag hoppades och väldigt vackert, speciellt med solosången i kyrkan. Barnen skötte sig och var en tröst. Lite roligt var det också när alla trodde akten var slut så blev det nattvard också... Lite kämpigt för de mer ateistiska i församlingen! Idag har jag jobbat och tänkt på annat. Resterande familj har åkt iväg för att fira påsken söderöver som vi brukar. När jag körde hemåt tänkte jag helt utan förvarning: Om man skulle ta och ringa pappa...

Näää just det. Ingen mer pappa som kommer gåendes (halvskyndandes till mötesplatsen något sen) i sin gula vindjacka och med ryggsäcken eller annan väska på svaj. Alltid med halvlästa papper, bok, anteckningar. Alltid något projekt på gång. Håret flygandes i vinden, lite för långt, yvigt. Vitnande skägg. Rutig flanellskjorta och jeans.

FAN vad jag saknar honom.

Vill både ha kakan och äta upp den

Jag har längtat efter att få vara själv. Nu ska jag vara själv i en hel vecka och jag känner mig rysligt ensam och saknar dem redan. Vilken tur då att jag ska jobba 6 dagar av 7...