som jag skrev... Det är nya rutiner på landet. Inget bredband, uppkopplingen lägger alltid av när jag tänker blogga... Få se om det håller hela vägen ikväll.
Projekt kvar för att komma i ordning:
- Tapetsera i köket
- Tapetsera en liten bit i Julius rum
- Tapetsera fondvägg i arbetsrummet
- Få upp dubbelsängen till övervåningen så att arbetsrummet kan bli ett arbetsrum. Först då kan vi packa upp de sista kartongerna
- Sätta upp gardinstng i Ebbas rum
- Sätta upp tavlor
- Hitta ett bra system för ordning och reda i hallen
Och så en till lista. Saker som jag gillar med nya huset:
- Hallen! Ingen mer trängsel, det är underbart!
- Att sitta på förmiddagen och titta ut... på skogen, nåja träden i alla fall!
- Över huvudtaget att det är utrymme överallt. Planlösningen känns genomtänkt. Fast barnen är alltid nere i alla fall. Inte uppe som förhoppningen var.
- Titta på Ebba när hon pulsar iväg genom snön till skolbussen varje morgon.
Ebba har i eftermiddag lekt hemma hos en tjej i närheten, de träffades på skolbussen. Kul om hon kunde hitta en bra kompis i närheten. På rasten i skolan hade hon lekt med några av killarna i klassen. Det gjorde hon aldrig någonsin i sin gamla klass.
Julius verkar ha det bra hos dagmamman. Kanske håller han på att komma in i 6-års perioden redan för det är ständiga ilskeutbrott här hemma. Ibland känner jag att jag trippar på tå för att han inte ska få ytterligare ett utbrott. Och däremellan blir jag tokarg på honom förstås. Emellan utbrotten är det fina fisken och vi har supermysigt tillsammans. Vi har börjat läsa Harry Potter och han har en antydan till en lös tand... Jag brukar gå och hämta honom hos dagmamman på eftermiddagen, det tar ca 35 minuter. Så det är en rätt lång bit för honom att gå men det är ändå mysigt och vi hinner avhandla mycket på hemvägen. Om superhjältar. Är fantomen en superhjälte? Vilken superhjälte skulle jag helst vilja vara? Julius vill i alla fall vara Batman. Och vilka styrkor har Julius? Det är dynamitstyrkan, blixtstyrkan och laserstyrkan. Ja det är i alla fall bra att vara stark när man ska gå långt...
Otto är ett kapitel för sig, jag ska skriva ett eget inlägg om honom senare!
1 kommentar:
Härligt att hitta nyheter från dig igen - det var så länge sedan att jag slarvat med att titta efter. Det jag minns främst av huset är också precis det som du skriver - det är liksom stort överallt. Och inte minst i hallen.
Och fint att både Julius och Ebba har det bra och så snabbt kommit in i sina nya miljöer. Det var den delen jag trodde skulle bli jobbigast.
Olle
Skicka en kommentar