Förresten

Jag fick behålla mina ormbuksskott! De mejades inte ner av grävgubbarna. Liljekonvaljerna är dock borta men det är okej.

Tomtprojekt!

Det pågår verkligen saker på vår tomt. Vad sägs om den blivande sandlådan, Stefan poserar villigt uppe på den. Tror ni knoddarna kommer ha så det räcker att gräva sandslott i? Och vårt grönsaksland... Jag hoppas vi inte förtar oss... är på ca 24 kvm. Det ska väl räcka hoppas jag. Fyra bäddar ska det bli, för växlingsodling eller vad det kallas. Jag antar att rådjuren och jag kommer att komma i fejd. Har inte sett några än men att tro att det är det samma som att de inte finns, är nog naivt.

Ibland är det spännande

Tänka sig att det kommer grävskopor ända hem till oss. Gratis underhållning på morgonkvisten. Julius plockade fram en stol som han och Otto kunde kampera tillsammans på, första parkett.

Idag fick Otto faktiskt köra grävskopa vet inte om jag verkligen ska berätta det för Julius.

För övrigt om ni undrar är det här normalstatus i tvättstugan. Jag tvättar och tvättar men hinner aldrig ikapp.

Det är så häftigt...

Otto fascinerar mig. Han är en alldeles vanlig 1,5-åring, men jag blir ändå alldeles imponerad över de små saker han nu klarar av. Även om ordförrådet fortfarande är begränsat till mamma (som betyder alltifrån mamma, till kom och hämta mig, jag vill bli buren och till jag vill ha) upp, nej, kiki (kissekatt - Tooticki), aj, aj och till diverse djurljud så förstår han så ofantligt mycket. Man kan säga till honom att hämta skorna, att stänga av dammsugaren om han har satt på den och sätta sig på stolen om han är hungrig!

Det är så kul att kommunicera! Något som han dock låtsas att han inte alls förstår är att han inte får leka med kattmaten och städa kattlådan. Favoritlekar är annars att dammsuga, läsa bok och spela fotboll. Vi var på Djurgården i helgen och han gav sig in i fotbollslek med några pojkar i åttaårsåldern och deras pappa utan att ens tveka. Vill man något får man helt enkelt se till att ta för sig! Att pojkarna inte tyckte det var lika kul som honom det var något han var helt oförstående inför. Jag längtar ihjäl mig efter altan och gräsmatta nu, det var så härligt att se Otto springa omkring halvnaken i gräset. Jag trodde jag skulle dämpa hans framfart genom att ta av honom barfota men han bekymrade sig inte alls över detta. Ska bli så kul att se honom på stranden i sommar.

Ett Djurgårdsbesök innebär för mig också att äta på Blå Porten. Stefan håller inte med, tycker att det är dyrt och att de aldrig varierar menyn. Fast det spelar ingen roll, jag älskar stället. Otto med. Han passade på att upptäcka gården, jaga änderna, stal en blindkäpp från en gubbe och försökte smaka på det som såg gott ut vid andras bord. Hörs det att jag är stolt över marodörtakterna? Det är jag, så där präktigt, olidligt mammastolt!

Vad jag egentligen hade tänkt skriva om från början i det här inlägget är att i och med att jag legat en del på soffan det senaste, så har jag också haft tid att iakta Otto. I vanliga fall är det så mycket man håller på med och fixar, missar mycket. Nu har jag haft tid att bara titta och det är också spännande. Det är otroligt vilken koll han har på oss i familjen, vad vi gör, hur vi gör. Han följer oss med blicken i princip hela tiden och snappar upp och interagerar så mycket mer än vad man tror. Och så blir man förvånad när man säger till honom att; Nu ska vi gå och hämta posten och han direkt går till rätt brevlåda! Det är ju självklart! Han har stenkoll! Det är vi som är långsamma och tröga! Så summa sumarum, av den här skitmånaden som maj faktiskt har varit, så har det ändå funnits ljuspunkter.

Det växer!

Naturen är förunderlig! På fyllnadsmassorna som för närvarande är vår tomt har det kommit upp ormbunksskott (av något slag), en stackars bortkommen liljekonvalj och något som med lite god vilja skulle kunna vara vildhallon! Nästa vecka kommer grävgubben och ska börja fixa, jag undrar om det går att få behålla ormbunkarna?

Förutom de saker jag vill ha på tomten, har tistlar och maskrosor förstås nästlat sig in. Tistlar har så otroligt långa rötter, det gäller att försöka utrota dem så fort som möjligt och den chansen har jag redan sumpat.

Vår kompost verkar ta sig i alla fall. Ett tag luktade den för bedrövligt och vi oroade oss för grannarna. Sen fick vi den att sluta lukta med då kom fluglarverna... Och de var MÅNGA. Efter larvstadiet blev de flugor I MASSOR. Lite pinsamt när grannens gröna gavel var alldeles svartprickig av flugor. Vi hoppades att de inte skulle märka något. Nu har vi lyckats få bort fluglarverna (flugorna attackerar förmodligen hästarna i hagen på andra sidan vägen) och har en temperatur i komposten på ca 35 grader. Fast jag har läst att den ska vara ännu högre, upp till 60-70 grader. Inga kompostmaskar som vi skulle vilja ha, har vi heller. Fast såna kan man tydligen köpa.

Grävgubben kommer också med planteringsjord till våra planerade land. Inte är det väl för sent att så sallad, spenat och kanske morötter? Jag skulle så gärna vilja ha sockerärtor också.... Om jorden kommer på plats och vi får till landen kommer jag att drabbas av planteringsfeber.

Vallentuna, godis och jämställdhet

Julius går hos en dagmamma. Igår var det tårtkalas, idag prins och prinsessfest. Prins och prinsessfesten går till så att dagmammorna klär ut sig till elaka häxor, rövar bort prinsessorna och så får prinsarna sedan komma och rädda dem.

Jag är EMOT detta. Varför blir inte prinsarna bortrövade? Jag frågade Julius om han ville vara prinsessa men det ville han naturligtvis inte. Han såg ändå fram emot den här festen. Så kom vi dit idag och då smög häxorna omkring och gav barnen godis. Då blev jag ännu tjurigare. En av dagmammorna gav de små 1,5-åringarna som satt i vagn smågodis! Julius tycker ju inte om godis så han blev erbjuden vindruvor istället. Varför i hela friden namn kunde inte alla barnen fått frukt? Sockerdebatten och feta-barn-debatten har pågått i några år nu men verkar inte ha nått Vallentuna än.

Varför blir allting roligare med godis, bakat och tårtor? Ebba har klassens timme varje fredag. Det är alltid någon i klassen som bjuder på fika. Jag kanske skulle tycka att det var okej om det var hembakat. Det kan vara roligt att lära sig baka och sedan bjuda, jag kan förstå det. Men de flesta gångerna ha klasskompisarna med sig kokosbollar från Lidl, kanelsnurror från Ica osv. Vad är det för vits med det?

Julius går på simskola. För att få föräldrarna att lägga ut så mycket pengar som möjligt är terminerna inte bara höst och vårtermin, utan 4 st. Vid varje avslutning är det märkestagning, diplom och inte minst: FIKA! Återigen VARFÖR? Räcker inte märken, diplom och att ha en lekstund i vattnet? Jag fattar faktiskt inte, men barnen äter glatt och dricker saft. Det kanske går ut på att lära barnen att konsumera. Vuxna kan inte ha roligt utan alkohol och barn kan inte ha kul utan fika!

En konsekvens av tårtkalaset i tisdags när barnen inte fått något mellis men massor av tårta var att de var helt höga på socker. Kaos med andra ord.

Och för att återknyta till pojk- och flicktemat så skulle Ebba i vintras skriva uppsats på ämnet; Vad är det för skillnad på pojkar och flickor? Det tog en hel kväll med gråt och tandagnisslan för att Ebba inte tycte att det var någon skillnad och inte visste vad hon skulle skriva. För henne var frågan oväsentlig, även om jag misstänker att hon kommer att upptäcka skillnader vad det lider...

Snyggaste lillebrorsan...

En gång ville Ruth att jag och Anders skulle fota oss för en fotograf så att vi kunde ge bort fotot till Pappa på hans 50-årsdag (?). Jag hämtade Anders i skolan. Det regnade ute. Väl inne hos fotografen blev Anders sur. Ville inte alls bli fotograferad. Det vart en totalt misslyckad fotografering, vi valde det minst misslyckade fotot. Detta kort går fortfarande att beskåda hemma hos Pappa i Märsta.

Nå det här är något helt annat! Vilken stilig bror jag har!

Tooticki

Vår katt... Tooticki blev namnet till slut och det passar henne alldeles utmärkt. Snällare katt får man nog leta efter. Och då tänker jag främst på Otto som inte utvecklat någon empati över huvud taget än så länge. Hon får utstå hans kärlek på många vis. Och det gör hon för det mesta utan att knota, ibland flyttar hon på sig, dock inte alltid. Det senaste är att Otto (som tycker att hon är väldigt len och mjuk) borrar in hela huvudet i hennes mage. Då tar hon tag med tassarna om hans huvud utan att använda klorna och antingen nafsar lite på honom, eller så slickar hon honom. Hur gosigt som helst.

För övrigt tror hon att hon är en ekorre i kombination med en geckoödla. Dvs hon tror att hon kan klättra rakt upp för dörrposterna om hon bara tar sats. Det hade kanske gått lättare om hon använt klorna men det gör hon inte (vilket jag i och för sig är glad för).

För övrigt är det nog jag (eftersom jag är mest hemma) och Ebba som blivit utvalda lite speciellt. Att sova på Ebbas rum på nätterna är uppskattat av bägge. Problemet är bara att hon måste få busa lite vid 3-4-tiden på morgonen och då är det kul att gå på jakt efter Ebbas fötter och bita lite i dem. Det blir lite väl tidiga mornar för Ebbas del.

Dagens bus

• Hälla ut köttfärssåsen som jag ställt fram för att tina på vardagsrumsgolvet. Alltihop. Men inte på mattan i alla fall. Ibland har man tur. Funderar på om vi ska äta pizza istället.
• Ofrivillig städning av toaletten meddelst toaborste. Hoppas han inte hann slicka på den.
• Städat kattlådan. Med händerna.

Utflykter

Idag är barnen utlånade utom den minstaste, han är inte utlåningsbar än så länge. Bara för kortare stunder och ingen verkar superintresserad av att ta med honom ut på äventyr! Så vi gav oss iväg till Hagaparken efter avlämning av de stora barnen och skulle äta lunch och promenixa lite. Lunch blev det, trevligt som bara den att byta utsikten över gruset och leran från huset till lite park. Otto hade det också jättebra, klättrade på stolar och bort och käkade skinka och ost och äppelkaka.

Sen började det ösregna och någon promenad blev det inte. Istället sa Stefan att han skulle städa frysboxen. Jag sa att min plan var att tvätta lite och städa på övervåningen. När vi kom hem somnade jag och Otto i soffan och någon städning har det inte blivit än. Men kanske Bondfilm ikväll.

Igår var jag, Ebba och Julius på cirkus. Ebba red kamel i pausen, det var hon mycket nöjd med. Eftersom jag är en rysligt grym mamma så fick hon ta av sina egna fickpengar till detta. Julius ville absolut ha en plastelefant med snurrande grejjer i neon för 50 kr. Men eftersom han gjort sig av med alla sina besparingar blev det inget av med det. Jag var såååå nära att ge efter och köpa den där plastgrejjen, fast jag mår illa av att de kränger skitgrejjer jättedyrt, som knappast kostar 5 kr att tillverka och som går sönder i stort sett på direkten. Kanske var det fel, kanske kommer han att minnas detta alltid?! Nåja, jag får väl stå för det, då. Julius var mest imponerad av lindansaren som balanserade på slak lina och Ebba var hänförd över trapetsartisterna. Det var faktiskt ok standard på cirkusen jämfört med den cirkus som gästade Viby för några år sedan. Å andra sidan var det lite charmigt med en tattig föreställning med lite halvkassa nummer och rackliga hoplappade cirkusvagnar.

Inläggen duggar inte tätt...

Har helt enkelt inget att skriva om. Har tråkigt, helt enkelt. Det jag skulle kunna skriva om vill jag inte. För övrigt är det mest måsten. Måste tvätta, måste städa, måste lämna och hämta, måste laga mat, utom på helgerna då. Rapporter från jobbet om kaos inför sommaren. Som vanligt, skulle man kunna tillägga men i år ser det verkligen dystert ut.

Det lär väl ordna sig det med.

Ok, det här går att äta...

• Mozartkulor
• Varm macka med skinka
• Gullvis hembakta brödbullar med lite smör
• Äpple

Vad tror ni om den dieten?

Återupptäcka musik

Jag kan inte låta bli att älska Itunes och dess möjligheter att köpa exakt den låten man letar efter. Inte en hel skiva, utan just den där... den enda låten av den där artisten man vill ha...

Idag har jag faktiskt frossat och köpt lite för mycket kanske men å andra sidan är vår spellista hemma så otroligt uttjatad just nu. Så jag har letat gamla favoriter och laddat hem. Och så skönt att slippa alla CD-skivor. Vi har tillräckligt med prylar som driver omkring överallt.

Bäst just nu är Massive Attack - Heat miser.

Tillbaka

Om det nu händelsevis är så att någon fortfarande kikar in här, så vill jag meddela att jag är tillbaka! Det finns diverse bra anledningar att jag inte varit här och en av dem var oförmågan att kommunicera rätt med nya Blogger... Men, men, bättre sent än aldrig

Ikväll har jag fått akupunktur. Känns bra men är lite öm i pannan.