Nu har höstlivet börjat. Inskolningen är igång och det går bra, men tänk att jag aldrig vänjer mig! Idag har jag lämnat lillkillen för första gången och det känns! I hjärtat och maggropen. Han är ju så liten... Men det är ju bara 15 timmar i veckan som han ska gå och det kommer att bli bra. Då hade Julius en tuffare start eftersom jag skulle plugga heltid. Om jag inte minns fel är Stefan som i princip skött både Ebba och Julius inskolningar. Kanske är det därför jag fortfarande är blödig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar