Nu kanske vi kommer att ha lite snyggare bilar framöver. Det har varit så man skäms att komma åkandes med dem, det har nästan varit svårt att avgöra färgen. Dessutom har jag svurit x antal gånger när jag själv och barnen blivit smutsiga för att man råkar komma i kontakt med bilen... Men nu har vi införskaffat en högtryckstvätt och vips (nåja...) så var bilarna såååå fina. Nu återstår att få dem fina på insidan oxå... Det var ett halvår sedan minst.
Dessvärre har ju någon liten marodör ristat in bokstäver på huven på guldbilen. Oavsett om det är vår alldeles egna 6-åring eller grannens borde vederbörande få smisk. Julius vägrar dock att erkänna sig skyldig. Inte ens när mamman ställer listiga frågor som: Vad var det du använde när ritade en bokstäver på bilen? Använde du sten eller en skruvmejsel? Grannflickan nekar också. Och jag har inte tjatat vidare. Så nu är vår bil som vi måste sälja plötsligt värd MYCKET mindre. GRRRRR
3 kommentarer:
Inget smisk - vare sig av Julius eller grannflickan eller någon annan skyldig. Fast jag kan förstå att du är arg!
förresten kan du försöka med bättringsfärg. Det finns nog någon kod på din bilfärg någonstans. Beväpnad med en liten flaska och en fin pensel så fyller man i reporna. När det torkat polerar man med en slipande polermedel och det hela blir nästan osynligt.
Nej smisk blir det inte... men det kändes bra att få skriva så! Det känns inte kul när man vet att bilens värde sjunkit med x antal tusenlappar...
Skicka en kommentar