Detär tålamodsprövande att ha en 6-åring pojke. Säkert om man har en 6 årig tjej oxå. Men Ebba har alltid varit en sort för sig, hon var surig och tvär som 6-åring men så mycket mer var det inte. (Tänk vad jag etiketterar mina barn... Ebba är si, Julius så. Ja, ja, de får frigöra sig så småningom och lite efter hand och skapa sina egna etiketter. Sedan får de komma hem och äta söndagsmiddag och bli etiketterade igen :))
I alla fall så har jag varit supertuffa mamman idag. Julius och vännen E har inte fått spela dataspel (det visste de redan innan hemfärden i bilen). De fick inte mer än 4 mackor var till mellis. (Orättvist, hemma få jag äta så många mackor med marmelad som jag vill...). Sedan fick de inte spela bandy på altanen eftersom jag var orolig för mina sommarplantor. Taskigt. Fast köttfärssås och spaghetti var rätt okej. Förutom köttfärssåsen då. Som tydligen sög... Och ketchupen var slut. Och Julius var tvungen att äta vitkålssallad. E har det mycket bättre hemma hos sig, han får pizza varje gång han tränat (fotboll).
Men ikväll var det en 6-årig kille som ville lyssna på saga med Otto (Gittan och älgbrorsorna). Gosa i sängen och berätta om sin dag. (Mamma, vem tror du vinner den här gosedjursmatchen? Lejonet eller Supers? Och sedan ett kapitel ur Bullerbybarnen av tant Astrid. Han är vansinnigt påfrestande men samtidigt så underbar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar