Resten av familjen åkte söderut för en halvtimme sedan. Det var meningen att jag skulle följt med men vi bestämde igår i sista minuten att jag behövde en time-out. Vara själv. (Ja, förutom lille vilde Bill då. Som just nu snusar och sover. Snarkar förresten han är tokförkyld med ögoninfektion). Jag är faktiskt rätt utkörd efter den här vintern och våren. Det går bra för det mesta men så fort jag slarvar det minstaste lilla med att gå och lägga mig så går jag rakt in i väggen. Den där överväxeln som jag brukar kunna lägga in när det behövs finns inte just nu. Jag hade aldrig i hela mitt liv kunnat föreställa mig hur mycket energi det skulle ta att vara fyrbarnsmamma. Och att ha två småttingar!
Det är lite blandade känslor, jag har längtat så efter att få vara själv hemma utan en massa måsten hela våren och just nu känns det bara tomt. Men rätt skönt också. Jag tar tåget på fredag så jag ska inte vara själv så länge heller. Så nu ska jag göra ingenting eller i alla fall göra det jag måste när JAG vill. Jag ska strunta i hur det ser ut här hemma under dagen. Jag ska försöka vila mig igenom den där lätta panikkänslan som ibland drabbar mig när jag har en ledig stund till vardags. Dvs vad ska göra nu då? Vad hinner jag göra? Vad vill jag göra? Var ska jag börja? Och så blir inget gjort eller lite allt möjligt hatti-fnattigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar