Och det är underbart! Sol ute som förhoppningsvis kan torka upp lite. Väntar med spänning på om vattnet på tomten ska sjunka undan, sneglar avundsjukt åt grannarnas håll, blir glad att även de har lite pölar...
Vill helst inte sitta inne, det var så skönt igår eftermiddag när himlen sprack upp och vi stannade ute till klockan fyra! Vårkvällar är nog det bästa som finns. På våren tänker jag alltid på min farmor, för det var hennes favoritårstid. Hon brukade ta med sig mig på blåsippspromenader. Det är 24 år sedan hon dog och jag saknar henne fortfarande!
Nåväl igår passade Julius på att ta fram cykeln och snickra sig en båt av en överbliven brädbit och spik. Otto gick mest omkring och filurade och jag städade tomten. Men än finns det mycket plast, fimpar, ölburkar, spikar, skruv och diverse att plocka upp. Idag ska vi på utvecklingssamtal med Ebba hela högen. Undrar just vad jag ska ta med som Otto kan sysselsätta sig med?
Våra vänner i Rissne ringde nyss, brevbäraren har visst post till mig! Hoppsan, jag har inte bott där sedan 2002... Vem skickar brev till den adressen? Får visst ta och kolla upp detta. Och dessutom en riktigt rolig nyhet. Vår vän E har fått jobb! Hurra, hurra!
Lillebror Anders (som förresten fyller år imorgon) ska visst befinna sig på hästryggen någonstans i mitten av Kina nu i dagarna två. Jag chattade som snabbast med honom igår, det lite underligt med tekniken som gör detta möjligt. Jag är en smula avundsjuk men hoppas innerligt att han har bekväma brallor så att han inte får för hemska skavsår. Ont i rumpan lär nog knappast gå att undvika.
1 kommentar:
Visst saknar man henne. Den där saknaden försvinner aldrig. Inte heller saknaden efter pappa. Men det är fint med minnena av dem. Blåsipporna var viktiga för henne och en hel söndagsutfärd med familjen i bilen kunde ägnas åt att åka till en plats med blåsippor.
Olle
Skicka en kommentar