Visar inlägg med etikett Ebba. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Ebba. Visa alla inlägg

söndag, augusti 21, 2011

Hemmafix med betong!


Fågelbad och liten betongkruka för strandfynd i form av stenar. Fågelbadet har lövavtryck i botten. Ett plus med att gjuta i betong är att det det inte behöver bli perfekt, den ruffa ytan gör att det känns helt okej med lufthål, skrovligheter samt om någon kant inte håller riktigt som den ska.


Det gick bra att gjuta gipsmagen från när Otto låg i magen. Vi lade gipsmagen i sandlådan och bullade upp ordentligt med sand runtomkring. Armerade med en himla massa skruvar, spikar och smått och gott av metall. Det känns hållbart, hoppas det är det också. Efter första betongjutningen var magen skrovlig och vissa skruvar och spikar syntes. Så vi köpte reparationsbetong och jag lade över ett skikt med den. Det blev mycket bättre och mer som jag hoppades att magen skulle bli. Tänk att avtrycket är från tre dagar innan Otto föddes!


Rabarberbladsavtryck var lättare att gjuta än jag trodde. Krukan är jag också nöjd med. Limmade fast lönnlöv på sidorna av hinken. Ödlan och sköldpaddan är formar från Panduro. Allt pyssel har Ebba stått för och hade det inte varit för henne, hade det här projektet aldrig blivit av. Går man runt i en trädgårdsbutik är sånt här pynt dyrt, det här har varit ett roligt och pyssel och definitivt mycket billigare än att köpa färdigt. Ett fågelbad till har vi hunnit med och några krukor till. Otto och Ville har gjort värmeljus med mosaik i. Samt att jag övertalade dem att gjuta ner alla eländiga spelkulor som legat överallt i huset! En extra bonus för mig... :)

torsdag, oktober 07, 2010

Är det inte typiskt?

De få morgnar då Otto och Ville faktiskt sover fast klockan är efter 06.30 så måste man väcka dem! Idag har vi firat Ebba på 12-årsdagen. Virkböcker, örhängen, en dag på stan med biobsök och välja en ny matta till rummet. Samt en present vi inte fick tag i.

måndag, september 27, 2010

Grymmast av alla!

Det kändes jättemysigt att ha sällskap med sig idag till Lidingö. Jag var inte alls peppad, blev väckt redan 05.40 och hade en mage som inte alls kändes helt hundra. Iväg kom vi i allafall och väl på plats vid niotiden kändes det bättre även om det var rysligt kallt. Jag blev nervös av helt fel anledningar. Först för att hitta rätt, sedan för att hitta parkering och till sist för att vi inte kommit ihåg säkerhetsnålar. Allt löste sig givetvis.

Ebba som från början verkat tycka att det här skulle bli en kul utflykt bleknade och tystnade allt mer ju närmre hennes start vi kom. Alla i hennes startgrupp hade tights och klubbtröjor. De sprang koordinationslopp kors och tvärs över startfållan. Jag blev alldeles kall i hjärtat. Vad har jag lockat in min tjeja på? Jag som trodde det skulle vara ett motionslopp även för småtjejer men det här kändes närmare elitsatsning. Hon har tränat relativt flitigt men började ju att springa i april. Ingen fartträning heller, vi brukar spurta sista biten hem och en gång har hon kört backintervaller med mig. Tänk om hon kommer sist och aldrig vill ta ett löpsteg mer!

Lite släppte min ångest när vi värmde upp. Jag sprang med och peppade och sedan sprang hon några snabbare vändor och det såg fint ut. Hållet som hon fick direkt gav med sig. Startskottet ljöd och hon försvann i slutet av klungan i sina gympabrallor och t-shirt.

Jag gick och ställde mig vid mål. Blev ändå nervösare när jag hörde speakern säga att tjejerna i F12 brukade springa runt 11 min (3 km) Herregud så snabbt, där ligger man i lä. 11.29 sprang vinnaren in. Sedan kom det flicka efter flicka och minutrarna tickade iväg. Den vinnande pojken i 1,7 km klassen efter kom. Och sedan kom hon! Och spurtade! In i mål på 16:15. Grymt. Jag är så jäkla stolt.

Det visade sig att hon fått håll och gått en bra bit av loppet och att hon spurtade så på slutet att hon fick illamåendekänsla efter målgång. Till att börja med kom upplevelsen på topp 10 av de värsta sakerna hon gjort i hela sitt liv. Men när vi gick och kollade resultatet och såg den fina tiden och att hon kommit på 93:e plats av 141 då vände det. Samt att hon hade placerat sig lika bra eller till och med bättre bland 97:orna. Och att hon inte hade blivit sist av killarna i P12 heller om hon nu mot förmodan skulle sprungit med dem. Just nu låter så här här: Nästa år då ska jag ha som mål att inte gå någonstans!

måndag, maj 17, 2010

Det som göms i snö...

Kommer upp i tö. Nu har snigelsäsongen satt igång på riktigt. Ikväll insåg jag att jag måste börja gå mina rundor. Och i år finns det inte bara små sniglar på min tomt! De är överallt och de är stora! På ängen fanns det fler än jag ville räkna. Mamma och jag plockade nog totalt ca 200 sniglar i olika storlekar. Den här vintern har inte bara givit oss fantastiska vitsippsbackar...

Ska visst bli rekordmånga fästingar också. Så nu gäller det att ta det på rätt sätt. Snigelrundorna får bli en avrundning på dagen. Ska jag ha mina blommor kvar kommer jag inte undan dem. Jag har visserligen beställt nematoder men det kommer inte att räcka.

För övrigt har det varit en fantastisk dag hemma. Får man verkligen bo så här vackert och ha det så här bra? Försommarkvällen har varit helt ljuvlig. Alla barnen avslutade kvällen hos oss. Ebba och Julius har dragit igång ett projekt i sandlådan. De driver restaurang och ska bli miljonärer dels via sitt restaurangprojekt men också genom att ta ut avgifter av de mindre barnen när dessa kör på vår altan. Julius kör med små-tullar, där man får betala med småsten eller blad för att kunna köra förbi. Jag har sagt nej till maskros betalning! Vill inte ha in fler maskrosor på tomten än jag redan har...

Dessutom har jag varit på utvecklingssamtal med Ebba idag. Genomgång av de nationella proven. Hon lyckades med alla rätt i matte, ett fel i engelska och alla rätt i svenska. Det blir svårt för brorsorna att leva upp till hennes standard :)

torsdag, mars 18, 2010

Handyman


Min man han kan! Imorgon är det disco, jag jobbar och kan inte hjälpa Ebba. Vem rycker in och provlockar håret ikväll och lär sig hantera locktången? Dessvärre känner jag mig inte lockad att vara så jämställd att jag byter däck på bilen. Fast jag borde nog egentligen. Det är så mycket som man borde.

torsdag, november 26, 2009

Snö

Ebbas nyaste alster:

Snö
Hösten är en härlig tid
med färgglada blad,
som lyser
och gör en glad.

Men i slutet av hösten i november
börjar det bli kallt.
Vädret blir trist och grått
och det regnar överallt.

Då längtar man till vintern
och till snö
men när december kommer
blir det bara slask och tö.

Aldrig kommer det någon snö till jul
aldig att det kommer snö,
så vi får ha kul.

Så därför om du vill ha snö,
tänk på vår miljö.

måndag, november 16, 2009

Ebbas engelska-uppsats

Once upon a time there was an evil dragon. The dragon lived in the mountain beside the village. The people in the village were very afraid of the dragon, because he used to eat them. They were very hungry too, because food-store lied on the other side of the mountain.

One day a brave prince came around. He was so brave so he went up the mountain to kill the dragon. When the prince reached the highest mountainpeak he saw a cave. He went in to the cave and the dragon ate him.

The people in the village moved closer to the food-store. And the dragon lived happily ever after.

tisdag, september 15, 2009

Äppelmos

Stor-Grannens äpplen är plockade (åtminstone från ett träd) och ikväll har det kokats äppelmos. Stefan har skalat och kärnat äpplen och jag har kokat. Mycket bra arbetsfördelning. Jag halverade sockermängden i receptet och det blev precis lagom. 7 l äppelmos att frysa in och äta upp. Borde räcka till 7 veckors grötkonsumtion har jag tänkt mig.

Ebba har testat på fäktning men tyckte det var tråkigt och väljer istället badminton med kompisarna. Jag förstår henne.

lördag, januari 10, 2009

Lappsjuk

Det är precis vad jag är. Ge mig folk, ge mig tid med vänner, ge mig lite vuxna! Så redan klockan 10 var jag på G. Det var ingen annan i familjen. Vår planerade vänner-god mat-dejt som ombokades från nyår till idag avbokades igår, de var fortfarande sjuka. Problemet är också att vi är på så totalt olika nivå just nu i familjen. Jag går hemma och vill ha fart och fläkt och Stefan jobbar och vill helst ta det lugnt.

Så jag funderade framåt och bakåt. Bråkade med Ebba som ville ha slömorgon och inte alls åka iväg och klippa sig. Körde hemma-träning medan Ville sov. Bestämde med Stefan att vi skulle ta familjen och åka till Naturhistoriska muséet. Kruxet var bara att vi behövde ett nytt bilbatteri. Så det skulle fixas först. När detta nya batteri skulle monteras var det naturligtvis felvänt. Kablarna räckte inte. Ny inköpsrunda, nytt batteri. Detta kopplades i, kaffetermos packades, alla satt i bilen och TADAAAAA! En säkring hade gått vid batteribytet. Inget lyse på bilen, hela instrumentpanelen ocskå utslagen. Stefan bytte en säkring, den han kom åt men det räckte inte. Nu var klockan 14! Fortfarande ingen fart och fläkt bara missräkningar.

Summa sumarum blev att jag släpade iväg Ebba i lillbilen till klippning och med Ville på släp. Så nu har jag fått se människor, druckit en latte och bläddrat i en tidning. Helt nöjd med detta. Och så outar jag sist av allt. Ebba tog hål i öronen. Hon har velat det ett tag men vi har hållit henne lite på halster för att se om hon verkligen vill. Dessutom är det så sällan hon verkligen vill ha något, att vi resonerat som så att det kan vara bra att längta lite. Fast hon är från en annan planet än jag, Uranus förmodligen, så hon har nog inte längtat bara kopplat bort det. Nu tog hon i alla fall sparpengarna, 200 pix fick hon betala ur egen ficka.

onsdag, december 10, 2008

Juldikt

Det här är resultatet av Ebbas svenskaläxa den här veckan. Hon satt och klurade en stund, eftersom många av orden var givna - de skulle vara med.

Nu har det äntligen blivit jul
Alla åker skidor och alla har kul
Det snöar och är kallt
Därför är barnen glada överallt
Senare på kvällen
efter mörkrets inbrott
blir det julmat, kanske skinka
eller något annat smått och gott

Allting doftar härligt, underbart
Men alla barnen ropar: Kommer inte tomten snart?
Då knackar det på dörren
alla rusar dit med väldig fart
Tomten kommer in, klapparna hamnar under granen
och öppnas allra först av barnen

Och överallt lyser glädjen
spänningen är stor
i alla hus
där någon bor

onsdag, november 05, 2008

Strålande sol idag

Förmiddagen ägnades åt att näta in träden så gott det går mot eventuella rådjursattacker i vinter och att sätta lökar. Jag har våndats över att jag inte fått dem i jorden, fast jag fått dem för flera veckor sedan. Snödroppar, vintergäck och scilla ska förhoppningsvis förgylla ängen nästa vår.

På eftermiddagen var det dags för utvecklingssamtal med Ebba. På vägen hem pratade vi om valet i USA, kriget i Irak och skatter och välfärd. Om demokrater och republikaner. Hon är stor nu! Just nu håller hon på att lära farmor Khet. Trio med Bumba sover förhoppningsvis.

söndag, oktober 19, 2008

Spökfest!

Vi gjorde det! Helt otroligt! Nu ligger det fyra 10-åriga tjejer uppe i Ottos och Villes rum och snusar. Herregud vad de orkade hålla låda igårkväll! Jag var dödens trött och ramlade i säng vid 22-tiden och då var de inte i närheten av att gå och lägga sig. En tjej vågade inte stanna kvar och sova över men det hade vi nästan räknat med, hon flaggade för det redan från början.

Det blev en del logistik för att få ihop spökrundan i skogen. Morfar kom redan vid 13-tiden för att hjälpa till med småkillarna. Vid 17-tiden hämtade jag Anders och hans kompis David vid tåget. Julius var uppspelt som få, för han blev sminkad som vålnad och fick vara med i planeringen och hänga med ut i skogen och förbereda och reka. Klockan 18 kom tjejerna och då serverades det hamburgare. Otto var i sitt esse för det var kalas och fest och saft, så han sprang omkring och tjoade mest. Tjejerna tjoade rätt bra de med för den delen. Lagom till tårtan lämnades jag ensam med dem och småknottarna och de andra gav sig ut för att göra sig iordning. Halvvägs genom tårtätningen bankade det vålsamt på dörren och utanför stod en helsvart vålnad med lykta och vinkade åt flickorna att följa med! Jag trodde de skulle kissa på sig så rädda blev de! Stefan såg absolut inget under huvan berättade han efteråt, han hade varit tvungen att ge dem lyktan och låta dem gå iförväg så att han kunde snubbla efter och tjuvkika under masken!

Deras uppgift var att samla magiska nycklar på olika stationer i skogen för att få tag i skatten (godis och chips i en dekorerad låda).

Stationerna var att hitta en nyckel i en av tre hinkar (som var fyllda med slajmig potatismjölskräm i en, kokta kalla makaroner en och och en med kottar i vatten), hitta en gömd nyckel, känna smaker och en komma-ihåg-lek (ni vet man visar föremål som ligger på en duk ett tag, sedan täcker man över, tar bort en sak och så ska de se vad som är borttaget). Sista stationen var frågor med lite spök- och monsterkunskap. Sista frågan var en uppmaning: Avsluta meningen Svarta Madam, svarta madam... (kom fram, skulle de säga) och så trädde en svart madam fram och gav dem sista nyckeln. Tydligen skrämde hon dem rätt bra också! Mellan stationerna blev de skrämda av någon som tex hoppade fram bakom ett träd eller hoade spöklikt i skogen. Det var fint att stå ute på trappen och se marschaller tända som ett pärlband genom skogen upp till festplatsen. På så vis såg jag också sluttampen av skattjakten när de samlat ihop alla nycklar och funnit skatten. Såg, är väl lite att ta i men jag hörde dem tjoa.

- Ska man inte gå in när man hittat skatten?
- Håll koll efter den svarta damen!
- Men ska man verkligen inte gå in när man hittat skatten? Är det inte så?
Det lilla sällskapet hade delat upp sig på två, några tvekade och några sprang med skatten mot skogen, på väg mot en spökrunda till!

Det hela blev i alla fall väldigt lyckat och lagom läskigt. Den modigaste tyckte bara att det var kul och inte läskigt alls och den räddaste tyckte det var läskigt men spännande. Svårt det där, när de håller så olika nivåer! Nu så här dagen efter känns det kul att vi genomförde idén även om jag förra veckan funderade på om vi var riktigt kloka som gav oss på det här när vi har så fullt upp ändå. Men det var värt det och det var vansinnigt kul.

fredag, september 05, 2008

Kalvstek tur och retur

Ebba skulle på utflykt till Skansen i onsdags med klassen. Jag var så duktig att jag fixat pannkakor till henne. För pannkakor är riktig skolutflyktsmatsäck... Dessutom fick hon med sig äpple, morot och rabarbermuffins. Fast nu hade vi som vanligt bråttom på morgonen. Jag tog en burk i kylskåpet och packade väskan. Vad jag packade ner? Jo, resterna av Stefans söndagsstek. Kalvsteken följde med till Skansen. Inga pannkakor. Hon var rätt hungrig när hon kom hem. Tur att jag inte packade ner surdegen i alla fall.

tisdag, juni 17, 2008

Gult bälte och pris!

I söndags hade Ebba graderigprov på sin kampsport för att ta gult bälte. Det tog 2,5 timmar... väldigt seriöst men med mycket hjärta. Hon fick sitt gula bälte och ett specialpris för att ha utvecklats enormt sedan hon började i vintras. Stolt mamma!

Det är en kombination av kampsport, rörelse (dans) med inslag av akrobatik samt yoga. Det är underbart att se Ebba dels fokusera på rörelse och invecklade (för mig mönster) och sedan få utlopp för kraft och energi med sparkar. Att våga ta i, skrika, ta plats.

De var tre som skulle ta gula bältet samt en vuxen som skulle ta grönt. Här får alla tre försöka rubba J, som ska försöka hålla fokus, koncentration och balans.

Ebba i full koncentration i ett sparkmoment.

torsdag, maj 15, 2008

Förresten Tooticki

Ja, hon blev ju inte kvar under altanen trots att vi nätade in. Ingen nämnd och ingen glömd lämnade en lämplig kattlucka vid stupröret. Så det var fritt blås ut... Men att hon slapp ut från början var ju mitt fel, så att summa sumarum... Hursomhelst hittade jag henne nöjd och glad på grannens trapp i morgonsolen tillsammans med svarte friaren. Suck. Sedan dess har husarresten fortsatt. Positivt är att hon inte verkar ha ont längre och att hon inte haltar. Igårnatt sov hon hos Ebba (Julius dörr var stängd). När vi tittade in innan vi gick och lade oss, låg Ebba och sov med armen runt henne och näsan i hennes päls... Gosigt