Plötsligt blev det grönt!

Långledig

Fyra dagars jobb och nu tre dagars ledighet. En bra jobbhelg. Jag kan bara konstatera att jag trivs på mitt jobb. Men ledighet är underbart. Jag vill ha sol och vår och mycket tid i trädgården. Otto visar inga tecken på att få vattkoppor. Jag hoppas att han får det, det vore så skönt att ha det gjort.

Det kan hända

Att jag har världens mest fantastiska man! Jag är sjukt stressad över det föredrag jag ska hålla imorgon, rookie som jag är. Men vem kommer de bästa tipsen på upplägget och hur jag ska fokusera när jag kört fast? Och vem har stannat hemma idag med vattkopps-Ville? Låt vara att jag hittade Ville skuttandes och lekandes ensam på grannens tomt när det var dags att äta middag. Inga grannar hemma. Stefan vabbar nämligen aldrig helt och hållet. Han är med Ville, håller telefonkonferens, läser mejl och lagar mat samtidigt. Snacka om simultankapacitet, som dock ibland haltar lite. Ja, jag syftar förstås på telefonkonferensen :)

Vattkopps-Ville har för övrigt vattkoppor överallt, stora pladuskor i hårbotten, i och bakom öronen, i rumpan, ja i alla vrår av kroppen. Pigg och glad, ingen feber.

Alla sjukdomar på en helg

Nu är förkylning och halsont hos Ebba på bättringsvägen, Julius kräksjuka som bortblåst. Då vaknar Ville med vattkoppor på morgonen. Vilken knasig helg. Nu hoppas jag att Otto håller sig frisk hela veckan som han ska vara med farmor. Det känns lite skakigt.

Trädgårdslycka

Det är vanlig sketen lördag, det är mulet och blåser snålt. Ebba har feber och halsont, Julius kräktes halva natten men är nu på benen igen. Det är som upplagt för obalansen i livet att ta över. Svårmotiverat att ta mig i kragen och göra något av dagen. Men så kommer jag ut i trädgården och plötsligt så är livet bara lycka. Jag plockar sniglar, rensar ogräs, klipper ner gamla perenner, vårstädar landet. Planterar om några digitalisplantor från förra året och ser pionerna spira. Mina sådder av blodtopp och jätteverbena är på gång. Det luktar vår. Kan det bli bättre?!

Önskeskor

Åh, vad Otto ville ha dessa skor. Och åh vad jag ville köpa dem åt honom! Men 179 pix för dåliga skor som inte kommer att funka hos ur-och-skur-dagmamma, näää det gick inte. Fram för mer rosa och glitter till alla småpojkar.

Testing testing

Ville sover som bekant inte så bra och inte så gärna. Han hanterar heller inte sin sömnbrist så bra. I december testade vi att låta honom vara utan middagsvila med katastrofresultat. Det kunde vem som helst ha förstått. Men inte vi! Det tog ca 6 veckor att hitta tillbaks till den vanlige Ville. Men eftersom vi inte kan låta bli att försöka hitta lösningar testar vi igen. Det nya är att han och Otto ska bo tillsammans. Ville tycker att detta är mycket roligt och spännande. Vi ha kört två nätter nu. Första kvällen fick jag lite panik eftersom jag skulle upp tidigt och jobba, så det flyttade vi in honom till Stefan när vi gick och la oss. Så det var lite fusk. men själv insomnandet gick bra och det funkade utan alltför mycket bus. Ville är nöjd med att slippa ligga själv i rummet tror jag. Även om jag legat bredvid honom en stund tidigare så har han inte somnat. Jag tror mest att han legat och vaktat på mig för att hålla koll på när det är dags för mig att gå. Och ägna kvällarna åt 2-timmars nattningar finns inte på agendan med 4 barn. Julius hade den förmånen men inte ens då var det roligt.

Igårkväll möblerade vi om så att rätt sängar stod på rätt plats. Superkul att hoppa och busa i sängarna under tiden! Nattningen gick bra, över förväntan. Otto är också nöjd med sällskap.

Natten då? Jo, vi gick och la oss rätt tidigt och jag somnade tvärt, jättetrött. Känns konstigt att dela säng med käre maken igen, efter 2 år! Jag har glömt vilken läggningsfascist han är! Rätt som det var hörde jag Ville och gick över till honom. Lyckades få tyst på honom rätt snabbt och somnade inte om själv där inne. Gick tillbaka och tittade på klockan. 00.30. Nästa gång det var dags. var 04.30. Någonstans vid 05 hörde jag att Ville vaknade men då tänkte jag att han kommer väl inte till oss. Hörde nämligen hu han gick upp. Klockan 05.40 blev det blöjbyte och sedan kröp han ner hos oss. Efter en stund gav Stefan upp och gick upp med honom. Jag fick en timme extra och blev väckt. Då sov jag så djupt att jag inte visste vilken dag det var, om jag skulle vara ledig eller jobba. Helt väck med andra ord.

Natten kändes ganska tung men så här i efterhand när jag skriver, så ser den inte så förfärlig ut på papper. Ville är redan trött men det kanske är dags att ge upp sova-till-sju-på-morgonen-ambitionerna för hans del. Sover han någonsin till 07? Det är rena rama sovmorgonen för hans del. Hans naturliga klockan är säkerligen att vakna mellan 05-05.30 på morgonen. Dagens nackdel är att han i princip inte sov middag hos dagmamman igår. Lite sliten med andra ord.

Idag ska vi bara slappa och ta det lugnt. Det fina vädret är som bortblåst. Lite, lite snö finns kvar i trädgården även om det är minimalt. Imorgon ska det visst snöa... Även här känner jag viss ambivalens. Jag vill ha en lång vår, men nära nollan tycker jag är att ta i. Annars är det skönt att successivt få vänja sig vid värmen, så att det inte slår över till 20 grader på en gång.

Hur var det nu jag tänkte?

När jag för en månad sedan sa att jag ville gå upp lite i tid? Tänkte jag månne på min framtida pension? Det var ju bra i så fall. Nu börjar jag min första vecka arbetstidsökning (10%) med att ta ledigt en dag... Men det finns ju så mycket att göra! Idag har jag sått alla mina fröer, planterat om slokande och ledsna krukväxter, rensat rabatter i trädgården och tvingat stackars mor att städa både inne och ute på altanen. Trasiga leksaker och fotbollar är undanfixade och det är fint och rensopat på altanen. Kan det var tid att börja så sallad redan i drivbänken? Visst måste det gå?

Nu finns det bara ytte-pyttelite snö kvar i trädgården. Man riktigt ser hur det händer grejjer för varje dag. Snödroppar, vintergäck, tussilago och krokus blommar. Krokusarna måste ha förökat sig enormt för det är som ett helt fält i en rabatt. Det är hög tid att rensa första omgången ogräs, så jag slipper 15 ggr mer ogräs om en månad.

Sedan är det det klassiska. Vi trodde att vi hade handlat vårkläder till barnen. Men nu behövs gympadojjor, sulor, nya jeans, nya fotbollsskor, osv osv. Nu får de gå i gummistövlar i några dagar tills någon av oss hunnit handla. Både Ville och Otto är ute hela eftermiddagarna efter hämtning, det är skönt och lugnt. Speciellt med tanke på hur mycket Ville muckar just nu. Eller muckar kanske är fel uttryckt men han har ett hiskeligt humör och vill ha allting på sitt sätt. Vid maten är det mer regel än undantag att det blir bråk, gråt och tandagnisslan.

Nästa vecka ska jag hålla föredrag på jobbet och jag är NERVÖS! Skickade ut massmejl till alla igår, vilket bidrog till att haussa upp känslan.

Kräksjuka

Sex ¨år sen sist men där satt den. För bedrövligt. Hela natten. Och hela dagen har tillbingats i sängen eller i soffan i halvdvala. Och ute? Jo, det snöar förstås.

När snön smälter

Idag var första dagen ute på riktigt. Snön har fortfarande inte smält undan från tomten men har konsistensen av strösocker ungefär. Märklig känsla. Barnen letade kvickt upp sina påskägg. Stefan dikade för att få vattnet att rinna undan med hjälp av Ebba. Och jag blev fast i trädgården... Hittade 10 sniglar, det första jag gjorde när jag tittade lite och så började jag rensa ogräs. Tänk att man kan bli så fast i en sån syssla! Det kan vara galet långtråkigt men det kan också vara meditativt och avkopplande. Idag var en sån dag. Vi höll på att aldrig komma in på eftermiddagen. Middagen blev jättesen och ihopsvängd på en höft. När ljuset och våren kommer har jag inte tid med inomhustjafs och matlagning. Imorgon väntar en långrunda och mer utetillvaro. Det finns så mycket som ska göras. Listan är oändlig. Men lysrören är på plats i arbetsrummet, så i veckan blir det mer frösådder. Jag vill ha mer vår!

Mmmmmmm