Nu har vi installerat oss på Vilan och jag har kommit ner i varv. Otto sover, Ebba och Julius leker ute och Stefan håller på att sätta ihop studsmattan. (Ja, ni läser rätt, nu orkar jag inte längre skriva initialerna i våra namn, utan skriver ut dem. Det låter så torftigt när man läser och dessutom misstänker jag att de enda som läser den här bloggen är mina nära och kära, den riktar sig främst till er också.) En envis fluga surrar ikring mina ben och irriterar mig men annars känns allt mycket bra. Riktig semester är det nu, vi är tre vuxna om man räknar in farmor, som tar hand om tre barn och matlagning, disk och städning. Stor tomt där barnen kan härja fritt underlättar också. Och framförallt slipper jag tänka på matlagning och tider, det sköter Stefan, åh så underbart!
De två veckor vi har varit på semester hos mormor har varit fina men rätt slitsamma. Jag har skött matlagning, planering, logistik och försökt plocka undan och mormor har diskat och varit ”hantlangare”. Att sedan hinna med att rida själv och att barnen ska få tillgång till hästarna har varit rätt mastigt. Samt att jag velat träffa kompisar, av vilka jag endast hunnit med Annika och hennes familj. Det har varit fint väder i alla fall tre fjärdedelar av tiden och då har vi försökt hinna med att bada också. Det låter inte så mycket nu när jag skriver ner det men det har verkligen varit fullt ös.
Midsommarafton firades i alla fall här på Vilan igår. Den rätta känslan infann sig efter en sen lunch (bestående av burgundisk gryta! Farmor hade inhandlat något som hon trodde var en stek men som visade sig vara grytkött.) när Stefan satte igång att göra midsommarstången. Jag lyckades åstadkomma något som liknade en krans till Julius (han var nöjd i alla fall) och under mycket fniss och skratt, dansade vi kring stången. Tänk att vi är så många nu att vi inte behöver åka iväg, för att kunna dansa! Farmor hade gjort en fantastisk jordgubbstårta som avnjöts efter sill och minipotatisar från det egna landet. Innan det var läggdags plockade jag och Ebba blommor, (hon envisades med att plocka nio stycken som är hennes lyckotal) för att se om hon skulle drömma om vem hon ska gifta sig med när hon blir stor. Vi pratade på utvägen på promenaden, såg ut vilka blommor som skulle plockas och vände sedan hemåt under tystnad. Jag plockade blommor som sällskap och som skulle symbolisera vår familj för att drömma om dem. Istället drömde jag endast om Otto och att han höll på att trilla ner i ett träsk av alger...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar