Så kan man sammanfatta det. Det gäller inte bara J, utan även mig. När man fått alla tre i säng har man några få dyrbara timmar och det gäller att utnyttja dem till max. Lilla O har under semestern fått den otrevliga vanan att vakna vid halv sex ungefär och vilja kissa och eventuellt bajsa. Det går inte att få honom på andra tankar men imorse somnade han faktiskt om tack och lov, ända till klockan halv åtta, halleluja!
För även om man är på semester och det finns pigga anhöriga som gärna tar sig an en söt bebis en stund på morgonen så är det svårt att tro att de ska göra det med ett leende innan klockan slagit sex. Så det här med att vara uppe sent och uggla har sina nackdelar.
Idag har vi ridit, alla utom lilla O då förstås och så J som inte har haft någon jättebra dag. Han har lite svårt för att somna på kvällen och så blir han störd av sin lillebror på morgonen och vaknar för tidigt. Idag har han varit trött och hängig och fick dessutom ett akut blodsockerfall i stallet. Eftersom vi åkte dit direkt efter frukost tog jag inte med någon fika; macka, banan eller dylikt, men det hade behövts. Så han och jag avslutade lite tidigare och åkte hem medan mormor och E var kvar i stalllet. Jag red Ófeig för fjärde gången sedan vi kom hit och hon är verkligen trevlig. Förutom att hon är rädd för precis allt. Idag var hon rädd för: får, staket, stenmur, andra hästar, fönster, brevlådor, elaggregatslådor, fågelskrämma, ja och säkert något mer som jag inte kan komma på. Hon är sin mor upp i dagen, jag hoppas bara att det blir bättre. Men hon är alert, framåt och har ett fint steg, är helt enkelt rolig att rida. Det var dessutom härligt att ta en morgonrunda i skogen. Det var lagom varmt, solen silade ner mellan träden, fåglarna sjöng och så sommarlukten. Kan det bli bättre?
På eftermiddagen var vi och badade en liten stund. Jag roade mig med att studera barnen på badplatsen. Det är konstigt att vissa barn verkar få en kick av att förstöra för andra. De kan liksom inte leka, bara förstöra andras lekar. Sedan är det intressant att jag har börjat känna igen vissa familjer från tidigare år. Nya bebisar, barnen har blivit äldre, vilket inte är så konstigt i och för sig...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar