Imorgon börjar vardagslivet igen på allvar. För det mesta är vi två hemma och delar på nattning av barnen. Men ibland är Stefan borta eller jobbar sent och jag står för rubbet. Och vi har en ettåring med sovvanor som driver mig till vansinne sedan 2-3 månader. Varje kväll somnar han sött men vaknar efter ca 30-45 minuter. Då nattar jag om honom. Har jag tur sover han vidare så pass att han vaknar under kvällen varje halvtimme. Så är det för det mesta. Det är jobbigt att få kvällen upphackad men det går. Men har jag otur vaknar han direkt efter omnattningen. Är jag inte riktigt på hugget då så är det kört. Sedan kan nattning pågå i en timme eller så får man ge upp och låta honom komma upp. Och då är han vaken i bästa fall 1 timme och i värsta fall 2-3 timmar. Barnen kan inte titta på TV uppe efter att Ville somnat, de måste i princip viska och smyga så fort de ska upp på övervåningen. Det är helt galet med ett fjärde barn som är van vid oväsen och syskon men som vaknar för minsta lilla. Vad är det för fel?
Nattetid skulle jag tro att han vaknar mellan 5-8 gånger. Ett tag var jag konsekvent och sa nej till att amma bitvis under natten men nu blir han så bindgalen att jag väcker hela huset och ingen orkar det, inte jag och inte Stefan som sover uruselt som redan är.
Det här är mitt fjärde barn men jag har ingen bra lösning. Jag avskyr 5-minutersmetoden och jag vill inte sluta amma än. Det här nattningseländet förstör för hela familjen. Jag önskar att jag kunde se att det är övergående som de flesta sömnproblem under småbarnsåren men det känns inte så just nu.
Det enda jag kan komma på som strategi är att när jag är ensam hemma måste Otto gå och lägga sig före Ville. Där brukar de värsta krockarna komma annars. Men för övrigt har jag inga idéer förutom att vara helkonsekvent och sluta amma på natten helt. Bara vid läggdags och sedan på morgonen. Det känns bara tungt att bestämma sig för det när jag vet att det förmodligen innebär en veckas skrik.
5 kommentarer:
När jag äntligen konsekvent slutade nattamma Lillkatten började hans sömn att fungera perfekt, och det gör den fortfarande.
Det innebar egentligen bara en natt av skrik, och sedan kanske två nätter till med missnöje. Och sedan sov han hela nätterna.
Jag har ju bara ett enda barn att referera till, och Ville verkar ju vara något utöver det vanliga i just det här fallet. Men jag tror ändå att det kan vara värt ett seriöst försök.
Tack för tipset. Jag tror inte jag sitter inne på all kunskap bara för att jag råkar ha 4 barn. Ibland är det nog tvärtom så att man blir mer inskränkt! Så här har jag alltid gjort och det har funkat så bra!
Jag funderar på det faktiskt. Jag tror inte Ville är något unikum, jag tror bara jag har haft tur med de andra. Och eftersom jag i grunden sover som en sten så har jag inte lidit så mycket av nattamningar tidigare. Det som är allra jobbigast just nu är att han är så lättväckt. Men kanske även det skulle lösa sig om man slutade amma på natten?
Vi gjorde så att min man fick ta hela nätterna med Lillkatten. Jag hade tänkt sova någon annanstans, men det fungerade inte för mig, så jag sov kvar i sängen men inte bredvid Lillkatten, och som sagt det gick hur bra som helst.
Kanske välling kan vara någonting till nattningen. Det brukar hålla lite längre, så slipper man oroa sig för att han ska vakna hungrig på natten.
Själv tror jag att barnen kan vakna av rena vanan. Har han alltid gjort det, så behöver nog vanan brytas. Som du själv sagt, ingen mat om natten.
Jag förstår dig till fullo. HUR ska orken finnas att ta sig igenom dessa hemska nätter? När man är i bristningstillstånd som det redan är.
Hoppas du får rätsida på det. Jag önskar dig all styrka i världen.
Tack Jenny, jag håller på att samla styrka här hemma :) Inatt ska det nämligen bli av, ingen idé att gå och dra på det längre! Jag tror också att det är rena vanan att han vaknar så mycket. Och om inte annat för resten av familjens skull så måste jag göra något. Välling kan nog oxå vara ett bra tips, vi har hittills bara haft grötbarn som totalvägrat välling men eftersom lilleman verkar vara annorlunda kan det kanske vara hans melodi?!
Skicka en kommentar