Tills dess din vrede upphör

Jag har precis läst ut Åsa Larssons senaste deckare, se titeln ovanför. Jag gillar att läsa deckare, det är verkligen avkopplande. Och det är kul att läsa deckare av svenska författare. Däremot är de ofta rätt usla. Karaktärerna är ofta grovhuggna, dialogen usel och intrigen kan vara så otrolig att det nästan känns pinsamt. Ändå läser jag dem.



Men Åsa Larssons böcker blir bara bättre och bättre tycker jag. När jag läser hennes böcker vill jag flytta till Kiruna och bo i storskogen, nära en stor älv! Det finns så mycket kärlek till de trakterna, till människorna och djuren att jag blir gråtmild. Och så gillar jag förstås tanken på kontakt med de döda. Skrivet på ett så osentimentalt icke-new-age-aktigt sätt. Nu vill jag genast att hon ska komma ut med en bok till så att jag får veta hur det går för alla karaktärerna som följt med genom de fyra böckerna.