Nattningsmaraton

Nu är Ville frisk. Det vände så där bara POFF! Och idag har varit en bra dag. Men nu har vi nattningsmaraton med en helt galen pojke. Helt hysterisk, helt utom sig och bindgalen. Och jag har inte slutat natt- eller kvällsamma honom som jag tänkte, det har varit för mycket sjukor ivägen. Men det började igår. Vill inte sova trots att han är trött. Tänker inte. Och nu har vi turats om i en timme. Och någon sovning verkar inte vara i närheten. Vi ligger bredvid honom, vyssjar honom, bär honom men i sovrummet. För någon konsekvens får det vara. det är läggdags och man ska sova - i sovrummet. Nu piper klockan, min tur att bytas av. Jag tror jag borstar tänderna och sätter i öronpropporna.