Det växer!

Naturen är förunderlig! På fyllnadsmassorna som för närvarande är vår tomt har det kommit upp ormbunksskott (av något slag), en stackars bortkommen liljekonvalj och något som med lite god vilja skulle kunna vara vildhallon! Nästa vecka kommer grävgubben och ska börja fixa, jag undrar om det går att få behålla ormbunkarna?

Förutom de saker jag vill ha på tomten, har tistlar och maskrosor förstås nästlat sig in. Tistlar har så otroligt långa rötter, det gäller att försöka utrota dem så fort som möjligt och den chansen har jag redan sumpat.

Vår kompost verkar ta sig i alla fall. Ett tag luktade den för bedrövligt och vi oroade oss för grannarna. Sen fick vi den att sluta lukta med då kom fluglarverna... Och de var MÅNGA. Efter larvstadiet blev de flugor I MASSOR. Lite pinsamt när grannens gröna gavel var alldeles svartprickig av flugor. Vi hoppades att de inte skulle märka något. Nu har vi lyckats få bort fluglarverna (flugorna attackerar förmodligen hästarna i hagen på andra sidan vägen) och har en temperatur i komposten på ca 35 grader. Fast jag har läst att den ska vara ännu högre, upp till 60-70 grader. Inga kompostmaskar som vi skulle vilja ha, har vi heller. Fast såna kan man tydligen köpa.

Grävgubben kommer också med planteringsjord till våra planerade land. Inte är det väl för sent att så sallad, spenat och kanske morötter? Jag skulle så gärna vilja ha sockerärtor också.... Om jorden kommer på plats och vi får till landen kommer jag att drabbas av planteringsfeber.

Vallentuna, godis och jämställdhet

Julius går hos en dagmamma. Igår var det tårtkalas, idag prins och prinsessfest. Prins och prinsessfesten går till så att dagmammorna klär ut sig till elaka häxor, rövar bort prinsessorna och så får prinsarna sedan komma och rädda dem.

Jag är EMOT detta. Varför blir inte prinsarna bortrövade? Jag frågade Julius om han ville vara prinsessa men det ville han naturligtvis inte. Han såg ändå fram emot den här festen. Så kom vi dit idag och då smög häxorna omkring och gav barnen godis. Då blev jag ännu tjurigare. En av dagmammorna gav de små 1,5-åringarna som satt i vagn smågodis! Julius tycker ju inte om godis så han blev erbjuden vindruvor istället. Varför i hela friden namn kunde inte alla barnen fått frukt? Sockerdebatten och feta-barn-debatten har pågått i några år nu men verkar inte ha nått Vallentuna än.

Varför blir allting roligare med godis, bakat och tårtor? Ebba har klassens timme varje fredag. Det är alltid någon i klassen som bjuder på fika. Jag kanske skulle tycka att det var okej om det var hembakat. Det kan vara roligt att lära sig baka och sedan bjuda, jag kan förstå det. Men de flesta gångerna ha klasskompisarna med sig kokosbollar från Lidl, kanelsnurror från Ica osv. Vad är det för vits med det?

Julius går på simskola. För att få föräldrarna att lägga ut så mycket pengar som möjligt är terminerna inte bara höst och vårtermin, utan 4 st. Vid varje avslutning är det märkestagning, diplom och inte minst: FIKA! Återigen VARFÖR? Räcker inte märken, diplom och att ha en lekstund i vattnet? Jag fattar faktiskt inte, men barnen äter glatt och dricker saft. Det kanske går ut på att lära barnen att konsumera. Vuxna kan inte ha roligt utan alkohol och barn kan inte ha kul utan fika!

En konsekvens av tårtkalaset i tisdags när barnen inte fått något mellis men massor av tårta var att de var helt höga på socker. Kaos med andra ord.

Och för att återknyta till pojk- och flicktemat så skulle Ebba i vintras skriva uppsats på ämnet; Vad är det för skillnad på pojkar och flickor? Det tog en hel kväll med gråt och tandagnisslan för att Ebba inte tycte att det var någon skillnad och inte visste vad hon skulle skriva. För henne var frågan oväsentlig, även om jag misstänker att hon kommer att upptäcka skillnader vad det lider...

Snyggaste lillebrorsan...

En gång ville Ruth att jag och Anders skulle fota oss för en fotograf så att vi kunde ge bort fotot till Pappa på hans 50-årsdag (?). Jag hämtade Anders i skolan. Det regnade ute. Väl inne hos fotografen blev Anders sur. Ville inte alls bli fotograferad. Det vart en totalt misslyckad fotografering, vi valde det minst misslyckade fotot. Detta kort går fortfarande att beskåda hemma hos Pappa i Märsta.

Nå det här är något helt annat! Vilken stilig bror jag har!

Tooticki

Vår katt... Tooticki blev namnet till slut och det passar henne alldeles utmärkt. Snällare katt får man nog leta efter. Och då tänker jag främst på Otto som inte utvecklat någon empati över huvud taget än så länge. Hon får utstå hans kärlek på många vis. Och det gör hon för det mesta utan att knota, ibland flyttar hon på sig, dock inte alltid. Det senaste är att Otto (som tycker att hon är väldigt len och mjuk) borrar in hela huvudet i hennes mage. Då tar hon tag med tassarna om hans huvud utan att använda klorna och antingen nafsar lite på honom, eller så slickar hon honom. Hur gosigt som helst.

För övrigt tror hon att hon är en ekorre i kombination med en geckoödla. Dvs hon tror att hon kan klättra rakt upp för dörrposterna om hon bara tar sats. Det hade kanske gått lättare om hon använt klorna men det gör hon inte (vilket jag i och för sig är glad för).

För övrigt är det nog jag (eftersom jag är mest hemma) och Ebba som blivit utvalda lite speciellt. Att sova på Ebbas rum på nätterna är uppskattat av bägge. Problemet är bara att hon måste få busa lite vid 3-4-tiden på morgonen och då är det kul att gå på jakt efter Ebbas fötter och bita lite i dem. Det blir lite väl tidiga mornar för Ebbas del.

Dagens bus

• Hälla ut köttfärssåsen som jag ställt fram för att tina på vardagsrumsgolvet. Alltihop. Men inte på mattan i alla fall. Ibland har man tur. Funderar på om vi ska äta pizza istället.
• Ofrivillig städning av toaletten meddelst toaborste. Hoppas han inte hann slicka på den.
• Städat kattlådan. Med händerna.

Utflykter

Idag är barnen utlånade utom den minstaste, han är inte utlåningsbar än så länge. Bara för kortare stunder och ingen verkar superintresserad av att ta med honom ut på äventyr! Så vi gav oss iväg till Hagaparken efter avlämning av de stora barnen och skulle äta lunch och promenixa lite. Lunch blev det, trevligt som bara den att byta utsikten över gruset och leran från huset till lite park. Otto hade det också jättebra, klättrade på stolar och bort och käkade skinka och ost och äppelkaka.

Sen började det ösregna och någon promenad blev det inte. Istället sa Stefan att han skulle städa frysboxen. Jag sa att min plan var att tvätta lite och städa på övervåningen. När vi kom hem somnade jag och Otto i soffan och någon städning har det inte blivit än. Men kanske Bondfilm ikväll.

Igår var jag, Ebba och Julius på cirkus. Ebba red kamel i pausen, det var hon mycket nöjd med. Eftersom jag är en rysligt grym mamma så fick hon ta av sina egna fickpengar till detta. Julius ville absolut ha en plastelefant med snurrande grejjer i neon för 50 kr. Men eftersom han gjort sig av med alla sina besparingar blev det inget av med det. Jag var såååå nära att ge efter och köpa den där plastgrejjen, fast jag mår illa av att de kränger skitgrejjer jättedyrt, som knappast kostar 5 kr att tillverka och som går sönder i stort sett på direkten. Kanske var det fel, kanske kommer han att minnas detta alltid?! Nåja, jag får väl stå för det, då. Julius var mest imponerad av lindansaren som balanserade på slak lina och Ebba var hänförd över trapetsartisterna. Det var faktiskt ok standard på cirkusen jämfört med den cirkus som gästade Viby för några år sedan. Å andra sidan var det lite charmigt med en tattig föreställning med lite halvkassa nummer och rackliga hoplappade cirkusvagnar.

Inläggen duggar inte tätt...

Har helt enkelt inget att skriva om. Har tråkigt, helt enkelt. Det jag skulle kunna skriva om vill jag inte. För övrigt är det mest måsten. Måste tvätta, måste städa, måste lämna och hämta, måste laga mat, utom på helgerna då. Rapporter från jobbet om kaos inför sommaren. Som vanligt, skulle man kunna tillägga men i år ser det verkligen dystert ut.

Det lär väl ordna sig det med.

Ok, det här går att äta...

• Mozartkulor
• Varm macka med skinka
• Gullvis hembakta brödbullar med lite smör
• Äpple

Vad tror ni om den dieten?

Återupptäcka musik

Jag kan inte låta bli att älska Itunes och dess möjligheter att köpa exakt den låten man letar efter. Inte en hel skiva, utan just den där... den enda låten av den där artisten man vill ha...

Idag har jag faktiskt frossat och köpt lite för mycket kanske men å andra sidan är vår spellista hemma så otroligt uttjatad just nu. Så jag har letat gamla favoriter och laddat hem. Och så skönt att slippa alla CD-skivor. Vi har tillräckligt med prylar som driver omkring överallt.

Bäst just nu är Massive Attack - Heat miser.

Tillbaka

Om det nu händelsevis är så att någon fortfarande kikar in här, så vill jag meddela att jag är tillbaka! Det finns diverse bra anledningar att jag inte varit här och en av dem var oförmågan att kommunicera rätt med nya Blogger... Men, men, bättre sent än aldrig

Ikväll har jag fått akupunktur. Känns bra men är lite öm i pannan.

Lite smått och gott

Otto är sjuk. Finns det något som är så ynkligt som en sjuk bebis? Nu är han ju visserligen 15 månader men han är fortfarande min bebis. Han har så mycket feber att han inte orkar gå. Gråter och ynkar och vill bli buren. Han gjorde ett tappert försök imorse att busa med Julius men han bara orkade inte. Igår när vi fikade på tomten fick han sitta i barnvagnen...

Nu på morgonen har han redan sovit en timme, sen vaknar han tror att han är pigg, upptäcker att så inte är fallet... Bär honom på ryggen, då slumrar han igen. Tack och lov för Ergon (ryggselen) den är ovärderlig!

Igår var vi och tittade på lillkatten igen. Att ta fina bilder på busiga kattungar är inte det lättaste. Nu är det nya bud på namn också. Tigris är nuvarande budet, Klättris tyckte Julius men det fick nobben av Ebba. Men ska vi ha en Tigris så bara måste vi ha en Eufrat också, eller hur?!

Ottos första cykeltur

Idag har vi cyklat till Julius dagmamma. Otto tyckte det var okej att åka cykel men var inte alls så överlycklig som Julius var när han åkte första gångerna. Jag minns att Julius skrattade högt när vi åkte iväg och nästan hoppade av iver. Å andra sidan hade han en hjälm som passade och inte gled ner över ögoen på honom. Sånt kan ju spela en viss roll.

Det tog en kvart att cykla hem från centrum, då är det en rejäl uppförsbacke, så det går nog fortare dit. Så nu kan jag cykla ner till stationen och ta bussen till jobbet.

Igår blev jag ivägskickad till en annan avdelning för att jobba. Jag jobbade med en doktor under dagen som är rolig, men som jag förmodligen skulle bli galen på om jag träffade honom som privatperson. Bitvis är han bra och inte alltför risktänkande vilket är en bra kvalifikation enligt mig. Vi hade en rätt intressant diskussion om kultur i vården, där han var med mig rätt länge, ända tills jag berättade att de i Norge håller på att ta bort inkomstkurvor (doortest). Då klickade risktänket och doktorstänket igång.

Sista patienten han skulle ta emot visste han inte vad han skulle hitta på med, så hon fick gå hem med en ny tid till dagen efter (läs idag) med förhoppningen att det skulle hända något positivt tills dess! Också ett sätt att lösa problem! Så det slutade med att det enda jag gjorde igår var att boka nya tider och vara rastavlösare på min vanliga avdelning. Helt ok men lite långtråkigt.

Arla morgonstund

Så var det dags för sommartid igen. Naturligtvis ska jag jobba dag... klockan ringde följdaktligen klockan 4.00. Trots att vi gick och la oss tidigt kändes det nästan omänskligt. Nu har jag druckit kaffe och det känns fortfarande omänskligt! Jag kommer att somna på jobbet om det är lugnt idag. Ute kvittrar fåglarna som galningar. Det är vårdimma just nu men ska visst bli fint?

Ebba hade party igårkväll för tjejerna i gamla klassen. Kul att se alla igen, det märks att tjejerna känner varandra väl. Hamburgare, video och chips och ostbågar. Fast det slutade med att nästan alla byggde koja och lekte här nere i vardagsrummet. Bara Ebba, Lisa och Julius såg klart filmen! Tänk att våra laminostolar blir till koja nästan varje helg. Kommer det barn hit så upptäcker de dem direkt! Ingen motstår demm, de måste vara ett gott betyg!

Dagens planer

Idag är det jämngrått ute, jag känner mig lite trött och avslagen, jobbade kväll igår. Det var lugnt, hade en student så jag gjorde inte många knop. Hon var dessutom snart färdig, det svåraste för mig var att låta henne göra jobbet själv. Sen gick i och för sig inte allt på räls, så det blev lite stökigt i all fall. Lönförhandlade också, och jag fick upp lönen men inte så att jag är nöjd. La önskeschema för hela sommaren. Jag kommer att arbeta 50% fram tom mins 16 september, sedan får vi se. Det är verkligen lyx.

Idag ska jag, Julius och Otto besiktiga bilen, byta tillbaks en rullgardin på K-rauta, köpa gummistövlar till mig. Julius har simskola som vanligt på eftermiddagen. Dessemellan ska vi se till att Otto får sin sömndos. Han hade en tuff dag igår utan sin mams och tar igen det idag.

Jag lyckades träna igår och idag har jag världens nackspärr! Har suttit med värmekudde hela morgonen. Det är dags att boka tid hos kiropraktorn... Det har jag sagt sedan november...

En kattsak till...

Vi (eller i alla fall Ebba och jag) vill gärna åka och titta på katten en gång till innan det är dags att hämta hem henne. Eftersom jag bara har halva hjärnkapaciteten påkopplad på kvällstid så tänkte jag mig inte för utan föreslog en vardag. Jag jobbar ju så mycket helger och det är så mycket som ska göras om vi är lediga. Så fick jag mejl tillbaka att jovisst, vi är så välkomna den 28/3 vid 16-tiden.

Då kom jag på det... Otto! Han vill nog jättegärna hälsa på kattungar men hur i hela fridens namn ska jag kunna hindra honom från att krama ihjäl dem och riva tjejens lägenhet? Det blir ingen stillsam visit om han ska med och min käre make jobbar ju. Så vad göra. Strula och försöka omboka eller hitta på något som han kan tycka är roligare än små söta kattungar?! Och vad skulle det vara isåfall? Klättra i hennes trappor? Välta blomkrukor? Tips tack!

Tooticki?

Så här ser hon ut nu, vårt blivande lilla charmtroll! Söt som socker. Namnet är fortfarande besvärligt, jag vill ju kalla henne Eyja men Ebba och Julius vägrar. Så Tooticki verkar vara det vi kan enas om. Förutom Stefan som som vanligt stretar åt ett helt annat håll. Bertil? Ja, varför inte? Eller katten. Jo, visst, alla förslag är bra utom de dåliga, eller hur var det nu...

Vi har ett litet problem dock. Vi är bjudna på 60-årskalas i maj i Nyköping, är tvungna att sova borta. Är det någon som inte är bjuden som känner sig manad att vara kattvakt ett dygn?! Ska kolla också med de som hyr ut stugor, kanske kan man ta henne med sig? Ja, jag vet att det här är nackdelen med djur, så säg inget om det är ni snälla.

Till mormor och farmor kommer familj plus katt i alla fall att vara välkomna i sommar om jag förstått saken rätt.

Välkommen till träsket!

Jaha! Nu är avloppet fixat, jag trodde ett slag att grävskopan skulle fastna i lervällingen på tomten. När de började gräva så förstår man hur mycket vatten som läckt ut sedan 26 januari. Jorden är mättad, klarar inte att ta emot mer. Det sista killarna från Roslagsvatten sa till mig var att släpp nu inte ut barnen på tomten! De kommer att sjunka ner till midjan! Så nu hoppas jag på 2-3 veckor med vårsol och torrt väder. Ska bli spännande att se hur lång tid det tar innan det torkar upp. Gubbarna la på nytt singel runt hela pumpen så det ser så fint ut så.

Det var så skönt att kunna tvätta och använda vatten som vanligt igen, jag var glad hela kvällen!

Nu ska vi börja undersöka hur vi ska anlägga gräsmatta. I värsta fall får vi vänta tills nästa år med att få iordning baksidan. På framsidan är det redan torrt och fint, så där ska det väl inte bli några problem. Hur mycket jord behöver man lägga ut? Alternativt jordförbättring och vad det nu kan tänkas kosta. Gissar att det är mycket dyrare än vad vi hoppas på...

Om ni undrar...

varför det inte är några bilder på bloggen så är det för att jag inte vet vart jag lagt kameran. Är ni förvånade?!

Det fanns en förklaring

Nu vet vi varför vår tomt är så blöt och inte grannens. Vårt avloppsrör är nämligen av och allt vad vi gör i huset läcker rakt ut på tomten. Roslagsvatten kommer och fixar på måndag och fram tills dess gäller minimal vattenförbrukning på alla fronter.

Idag har vi flytt fältet på eftermiddagen och varit på utfykt i skogen. Otto har lärt sig att kasta sten i vatten så att det plumsar, kasta sig ut från stenar i säker förvissning om att jag tar emot honom och att gå över en färist. Ebba hittade en fantstisk klättertall som hon döpte till kungastolen och Julius hittade en magnifik sten att klättra upp på.

Jag har börjat inse hur det är att bo i hus och att snegla på grannarna. Gud vad de hinner med! Hinner städa upp på tomten, satt upp sin kompostlåda osv. Å andra sidan har vi mänsklig kompost på hela tomten, flytande sankmark. Låter jag bitter, nä inte alls... Barnen har tjänat pengar i kväll på att plocka spik runt huset, tur för mig att jag bara betalar 10 öre spiken för Ebba samlade på en halvtimme upp 170 st. Det är fint med barnarbete!

Det är vår!

Och det är underbart! Sol ute som förhoppningsvis kan torka upp lite. Väntar med spänning på om vattnet på tomten ska sjunka undan, sneglar avundsjukt åt grannarnas håll, blir glad att även de har lite pölar...

Vill helst inte sitta inne, det var så skönt igår eftermiddag när himlen sprack upp och vi stannade ute till klockan fyra! Vårkvällar är nog det bästa som finns. På våren tänker jag alltid på min farmor, för det var hennes favoritårstid. Hon brukade ta med sig mig på blåsippspromenader. Det är 24 år sedan hon dog och jag saknar henne fortfarande!

Nåväl igår passade Julius på att ta fram cykeln och snickra sig en båt av en överbliven brädbit och spik. Otto gick mest omkring och filurade och jag städade tomten. Men än finns det mycket plast, fimpar, ölburkar, spikar, skruv och diverse att plocka upp. Idag ska vi på utvecklingssamtal med Ebba hela högen. Undrar just vad jag ska ta med som Otto kan sysselsätta sig med?

Våra vänner i Rissne ringde nyss, brevbäraren har visst post till mig! Hoppsan, jag har inte bott där sedan 2002... Vem skickar brev till den adressen? Får visst ta och kolla upp detta. Och dessutom en riktigt rolig nyhet. Vår vän E har fått jobb! Hurra, hurra!

Lillebror Anders (som förresten fyller år imorgon) ska visst befinna sig på hästryggen någonstans i mitten av Kina nu i dagarna två. Jag chattade som snabbast med honom igår, det lite underligt med tekniken som gör detta möjligt. Jag är en smula avundsjuk men hoppas innerligt att han har bekväma brallor så att han inte får för hemska skavsår. Ont i rumpan lär nog knappast gå att undvika.