Endorfinkick

Jag köpte träningskort i höstas och började träna igen, sist jag var iväg var april 2005, så det var verkligen dags. Jag har i och för sig promenerat en hel massa och jobbat i trädgården, så vardagsmotionen har inte varit något problem. Men min rygg kräver att jag tränar mer! Och jobbet sponsrar med 1000 kr vilket är helt suveränt. Och nu finns ju träningsanläggning på 10 minuters cykelavstånd vilket gör det hela ännu bättre. Det enda kruxet är att jag älskar dansaerobics. Det är så roligt och innan har jag tränat på SATS och där har det varit ett stort utbud och mycket bra instruktörer. Här finns det EN klass på måndagar kl 20.00, vilket inte är aktuellt för tillfället. Så jag har börjat träna spinning, vilket jag alltid mer eller mindre avskytt. För det är apjobbigt och tråkigt. Sitta i en sal och cykla till någon idiot som försöker peppa en att ta ut sig fullständigt. Ingen natur och ingen utmaning för hjärnan. Bara tråkigt. Men kombinationen spinning och core är bra. Core är träning för mage och rygg, stabilisering och balans, precis vad jag behöver. Och efter de första spinningpassen så var det i alla fall skönt efteråt. Den där känslan att vara genomsvettig och ha jobbat, den gillar jag.

Så igår stack jag hemifrån och styrketränade först och gick på spinning sedan. Och för första gången så kände jag mig i form. När instruktören sa åt oss att lägga på mer för uppförsbacke, så gjorde jag det och orkade. Jag orkade öka tempot trots motstånd och jag orkade ge det sista trots att pulsen dunkade i 180. Och vilken endorfinkick! Jag fullkomligen studsade hem ifrån passet. Helt utmattad och kanonpigg på samma gång! Bra musik var det också för en gång skull och jag orkade 45 minuter! Nu ska jag se till att byta batteri till pulsklockan, det ska bli intressant och se pulsen på ett sånt här pass.