Jag fick en puss av Julius när jag satte honom och Ebba på tåget imorse. Lycka!
Varit och klippt mig. Alldeles själv utan vare sig 3-åring eller 1-åring. Tog en snabb sväng och gjorde några ärenden, vilken frihet!. Hörde en halvt desperat mamma gräla på sina 3 barn. Det var i och för sig inte lycka men det var inte jag och det var inte mina barn. Lite ledsen i hjärtat över vad man säger och gör med sina barn i all stress och press.
Även tränat. Noll inspiration innan men nu känns det förstås fantastiskt.
Otto och Stefan hade lagat en galet god gulasch.
1 kommentar:
testkommentar från gullan
Skicka en kommentar