Min dagbok på nätet. Om mitt vardagsliv med familjen, jobbet och allt det andra som verkar viktigt i livet.
söndag, februari 28, 2010
måndag, februari 22, 2010
Att minnas
Imorse var det -25. Vilken vinter. Det är snö ända upp till trappan, buskarna på framsidan syns inte längre. Äppelträden har snö ända upp till de nedersta grenarna!
fredag, februari 19, 2010
Tootickis fredagsmys
Hon kör egenhändigt gjord spikmatta av lego och tror samtidigt att hon är kattunge som får plats i legolådan. Men vadå? Huvudet får ju plats...
fredag, februari 12, 2010
På dinosauriernas tid
Otto fascineras av dinosaurier. Fick dessutom en fin bok i julklapp som även jag tycker är intressant. Men det här med tidsuppfattning och avstånd...
- Mamma: För länge, länge sen fanns det dinosaurier. För typ 3 veckor sen! Sen kom en explosion med eld som gick upp högt, högt upp i luften, 10 meter! Och då dog allihop!
- Mamma: För länge, länge sen fanns det dinosaurier. För typ 3 veckor sen! Sen kom en explosion med eld som gick upp högt, högt upp i luften, 10 meter! Och då dog allihop!
torsdag, februari 11, 2010
Ny PT i vår kanske?
Hittade det här klippet hos Sporty Spice. Lite pulshöjande träning är väl aldrig fel?!
tisdag, februari 09, 2010
Nyklippt
Till slut kunde jag inte stå emot... Nu är han klippt med maskin han också, men på längsta nivån... Lite snyftigt är det allt. Nu är han ingen bebis längre!
måndag, februari 08, 2010
Kräksjuka och trött högerben
Ebba kräktes på badmintonen i eftermiddags. Stackarn. Nu väntar jag på att resten av familjen ska insjukna. Julius var hemma idag och mådde tjyvtjockt men kräktes inte. Mådde väldigt bra för att vara hemma från skolan om sanningen ska fram. Å andra sidan är sånt lite svårbedömt ibland.
Själv är jag lite deppig för att min högra vad och vad det verkar som hela benet, inte riktigt är med på noterna. Fått lite massage av Stefan ikväll och det blir bättre. Men jag har ju blivit beroende av få komma ut och nöta vägarna. Och det ger ingen endorfinkick att bara gå! Jag ska vila ofrivlligt även imorgon eftersom jag inte vågar skjutsa iväg småttorna till dagmamman när vi har eventuellt vinterkräksjuka i familjen.
Själv är jag lite deppig för att min högra vad och vad det verkar som hela benet, inte riktigt är med på noterna. Fått lite massage av Stefan ikväll och det blir bättre. Men jag har ju blivit beroende av få komma ut och nöta vägarna. Och det ger ingen endorfinkick att bara gå! Jag ska vila ofrivlligt även imorgon eftersom jag inte vågar skjutsa iväg småttorna till dagmamman när vi har eventuellt vinterkräksjuka i familjen.
Nu kliar det i de gröna fingrarna

Förra året misslyckades jag helt med mina zinnior. Året innan dess var de fantastiska. I år kunde jag inte motstå dessa... Zinnia - meteor. Ska få pryda mitta grönsaksland tillsammans med en masa olika vallmo, praktvädd, praktmalva, ringblomma och dahlia.

Den här blev det också, Glim - Jack Flash. Supersöt, får se om jag lyckas. Perenner är inte lika lättsådda. Jag har inventerat min frölåda och jag har nästan allt jag behöver. Behöver komplettera med sättlök, sättpotatis och lite sallad. Det får nog bli någon salladsmix, vi hinner inte äta upp annars.
Jag som inte skulle så så mycket i år:
Rosenflockel (Perenn)
Blodtopp (Perenn)
Praktsalvia - Scarlett Piccolo
Honungssalvia West-Friesland (Perenn)
Salvia farinacea - Blue Bedder
Praktvädd
Zinnia - Meteor
Glim - Jack Flash
3 sorters vallmo
Plus det jag då har hemma från förra året. Vilket är Praktmalva, 2 olika salvior till, sommarklätt, sommarrudbeckia, solbrud, ringblommor, jätteverbena. Plus lite annat smått och gott. Jag som skulle vänta och se vart trädgården tog vägen i år. Ett mellanår för att landa... mmmmm, kanske inte. Jag behöver, när jag tänker efter gräva en ny rabatt. Vilken tur att jag tränat rygg, axlar och armar i vinter!
Nu gäller det att få Stefan att fixa iordning lysrören ute i garaget... :)
veckans mat v. 6
Måndag: Veggopastasås med linser, broccoli, morötter och mozzarella.
Tisdag: Vit bönsoppa med spenat. Varm macka till
Onsdag: Jobbar
Torsdag: Laxpudding, vitkålssallad
Fredag: Köttfärssås och spaghetti
Till helgen önskar jag mig hemlagad pizza på söndag kväll... Lördagskvällen tillbringas på jobbet.
Tisdag: Vit bönsoppa med spenat. Varm macka till
Onsdag: Jobbar
Torsdag: Laxpudding, vitkålssallad
Fredag: Köttfärssås och spaghetti
Till helgen önskar jag mig hemlagad pizza på söndag kväll... Lördagskvällen tillbringas på jobbet.
lördag, februari 06, 2010
Inte helt fel
Den lokala löparklubben anordnar ett lopp som går förbi vårt hus. Just nu dricker jag kaffe och ser vinterklädda löpare susa förbi med varierande stil och snabbhet. Själv har jag sprungit 8 km imorse så jag kan sitta här i godan ro utan att känna något större sug. Nu kommer de första tjejerna... Heja, heja!
onsdag, februari 03, 2010
Mat v 5
Måndag: Linsgryta
Tisdag: Tapenadelax, fullkornsris och rödbetor
Onsdag: Mungbönbiffar med morot, hirs och broccoli
Torsdag: Köttfärslimpa
Fredag: Thaisoppa med majs och kyckling.
Mutor hör till standarden när jag lär ungarna att äta vegetariskt. I måndags blev det kanelbulle till efterrätt och idag bakar vi semlor. Tapenadelaxen var så impopulär att jag blev arg... Lax brukar de gilla men den ende som gillade tapenade var Otto.
Jag har för övrigt inga känningar efter långpasset igår. Imorgon väntar jobb.
Tisdag: Tapenadelax, fullkornsris och rödbetor
Onsdag: Mungbönbiffar med morot, hirs och broccoli
Torsdag: Köttfärslimpa
Fredag: Thaisoppa med majs och kyckling.
Mutor hör till standarden när jag lär ungarna att äta vegetariskt. I måndags blev det kanelbulle till efterrätt och idag bakar vi semlor. Tapenadelaxen var så impopulär att jag blev arg... Lax brukar de gilla men den ende som gillade tapenade var Otto.
Jag har för övrigt inga känningar efter långpasset igår. Imorgon väntar jobb.
tisdag, februari 02, 2010
Modifierad lågpulslöpning
Nu har jag kört 3 månader med att springa (eller lufsa) i lågpulstempo. Om det har givit några resultat eller inte är jag högst osäker på, rent tidsmässigt i alla fall. De stora plusen har varit att jag har ökat på mängden utan att få känningar i knän eller höfter. Sedan har jag iofs varit flitig med rehab-träning, vilket verkar vara ett måste för att jag överhuvudtaget ska hålla ihop. Men det är helt okej. Och så har jag sluppit några större förkylningar och har kunnat träna på, definitivt ett plus. Högre ansträngningsnivå = högre stress på immunförsvaret = fler förkylningar.
Oavsett vilket så har jag nu bestämt mig för att snäppa upp pulszonen lite mer och tidigare än planerat. Så jag fortsätter med att försöka hålla mig runt 140-142 i puls men struntar i pulsen i backarna och springer på. Idag var premiären. Långpass för mig, sprang 13,8 km och är rätt trött i benen nu faktiskt! Maxpuls det här passet blev 153 men då gick jag faktiskt i 2 av de tyngsta backarna på rundan.
Jag har ju två utmaningar inplanerade. Springcross 12 km i maj och så har vännen U dragit med mig på tjejmilen i augusti. Jag är dock mer bekymrad över utmaning nummer 1. Den som jag själv slängt mig in i. Så nu gäller det att vänja sig vid längre sträckor så att 12 km känns som en baggis!
Oavsett vilket så har jag nu bestämt mig för att snäppa upp pulszonen lite mer och tidigare än planerat. Så jag fortsätter med att försöka hålla mig runt 140-142 i puls men struntar i pulsen i backarna och springer på. Idag var premiären. Långpass för mig, sprang 13,8 km och är rätt trött i benen nu faktiskt! Maxpuls det här passet blev 153 men då gick jag faktiskt i 2 av de tyngsta backarna på rundan.
Jag har ju två utmaningar inplanerade. Springcross 12 km i maj och så har vännen U dragit med mig på tjejmilen i augusti. Jag är dock mer bekymrad över utmaning nummer 1. Den som jag själv slängt mig in i. Så nu gäller det att vänja sig vid längre sträckor så att 12 km känns som en baggis!
lördag, januari 30, 2010
Små, små vårkänslor
I höstas var jag rejält trött på trädgården. Jag var så trött på den att jag oroade mig lite för att jag varit för ambitiös och odlat och planterat ihjäl mitt trädgårdsintresse. Jag har inte varit ute i trädgården sedan i oktober tror jag och det har varit välbehövligt. Men nu känner jag hur det kommer krypande. jag spanar ut över snödrivorna och undrar hur det har gått för rosorna. Undrar om det blir några blommor på pionerna i år. Och buskpionen som klarade sig mot alla odds förra året.
Och så vandrar tankarna vidare till vad jag ska odla:
- Fänkål, lika mycket som förra året. det var så lättodlat och kul. Jag tyckte det var för mycket då men det går ju att förvälla och frysa in.
- Purjolök. Mer än förra året. Det var kul att se de små grässtråna utvecklas till riktiga purjolökar.
- Mangold. För lite förra året.
- Morötter. Förstås. 2 omgångar så det räcker längre in på hösten.
- Rödbetor, gulbetor och polkabetor. Misslyckades lite förra året. Rådjuren tog lite och jag vet inte, det bara blev inte.
- Sockerärtor och bönor. Fick ju 4 kg bönor förra året. Tycker jag var bra avkastning.
- Bladpersilja, koriander, vinterallat och lite blandad sallad får det väl också bli.
- Potatis
Hur ska jag få plats?! Men ingen värdelös broccoli, ingen grönkål. I kökslandet vill jag även ha vallmo och ringblommor. Annars tänkte jag vara sparsam med ettåringar i år.
Och så vandrar tankarna vidare till vad jag ska odla:
- Fänkål, lika mycket som förra året. det var så lättodlat och kul. Jag tyckte det var för mycket då men det går ju att förvälla och frysa in.
- Purjolök. Mer än förra året. Det var kul att se de små grässtråna utvecklas till riktiga purjolökar.
- Mangold. För lite förra året.
- Morötter. Förstås. 2 omgångar så det räcker längre in på hösten.
- Rödbetor, gulbetor och polkabetor. Misslyckades lite förra året. Rådjuren tog lite och jag vet inte, det bara blev inte.
- Sockerärtor och bönor. Fick ju 4 kg bönor förra året. Tycker jag var bra avkastning.
- Bladpersilja, koriander, vinterallat och lite blandad sallad får det väl också bli.
- Potatis
Hur ska jag få plats?! Men ingen värdelös broccoli, ingen grönkål. I kökslandet vill jag även ha vallmo och ringblommor. Annars tänkte jag vara sparsam med ettåringar i år.
fredag, januari 29, 2010
En riktigt skitdålig dag
Igår var en riktig skitdag. Trots att jag gick och lade mig i tid och sov relativt bra och kände mig pigg på morgonen. Bråk med både Ville och Otto innan lämningen lämnade en klump i magen. När jag kom hem stack jag ut en sväng för att rensa tankarna och få lite energi. Funkade inte. Det gick riktigt trögt jag ville helst bara stanna och gå. Kom hem efter rundan och insåg att min tidsplan aldrig skulle hålla. Planerade om, gick upp för att hitta kläder till jobbfesten och insåg att det jag hade tänkt att ha på mig är smutsigt. Försökte att få till en någorlunda festlig outfit, vilket gick rätt dåligt. Insåg att jag hade glömt att inhandla något drickbart. Insåg att jag inte alls ville gå på fest och att det är därför jag har planerat så uselt. Tänkte att det nog skulle vara bra för mig som egentligen gillar mindre sociala sammanhang än större, att gå trots inre motstånd.
Åker till jobbet och går på utbildning i 2 timmar. Efteråt hittar jag två brev adresserade till mig. Ett tackkort och så ett papper från mödravården. Någon är djupt missnöjd med mitt bemötande och jag eller min chef bör ta kontakt. Jag kommer genast ihåg vad det gäller. Går in och läser journal och blir ledsen. Har sedan svårt att släppa incidenten under kvällen, går igenom allt i huvudet och funderar på vad i mötet som blev fel och vad jag kunde gjort annorlunda. Klumpen i magen från morgonen har växt sig större och jag är på inget vis på festhumör. Summa sumarum, ett tackkort med orden: Tack för allt och för att du är du och sedan brevet med klagomål. Det borde väga jämt men gör det inte. Det borde ges samma energi men gör det absolut inte.
Jag åker med till festen och har trevligt ändå. Men har ändå bestämt mig för att avrunda tidigt, skita i alkoholen och ta bilen hem. Så jag missade alla eventuella skandaler och förmodligen en hel del skoj. Jag missade inte sambauppvisningen under middagen. Har svårt att avgöra vilken kvalitet den höll. Men det kändes som en tankevurpa av den som bokade. 4 män var på plats och resten av skaran på någonstans mellan 50-80 personer var kvinnor. In kommer i princip två halvnäcka tjejer, i stringbikinis och fjädrar och skakar rumporna. Om det ska vara naken fägring, ge oss åtminstone manlig sådan! Sedan det klassiska, alla ska upp och dansa ringdans och försöka karnevalsdansa, frivilligt eller halvt ofrivlligt. Det är en "loose-loose-situation". Antingen är man en salongsberusad stel svensk som försöker eller så är man en nykter, stel och torr svensk som sitter kvar och tittar på. Jag är mycket väl medveten om att jag tillhör den senare kategorin.
Åker till jobbet och går på utbildning i 2 timmar. Efteråt hittar jag två brev adresserade till mig. Ett tackkort och så ett papper från mödravården. Någon är djupt missnöjd med mitt bemötande och jag eller min chef bör ta kontakt. Jag kommer genast ihåg vad det gäller. Går in och läser journal och blir ledsen. Har sedan svårt att släppa incidenten under kvällen, går igenom allt i huvudet och funderar på vad i mötet som blev fel och vad jag kunde gjort annorlunda. Klumpen i magen från morgonen har växt sig större och jag är på inget vis på festhumör. Summa sumarum, ett tackkort med orden: Tack för allt och för att du är du och sedan brevet med klagomål. Det borde väga jämt men gör det inte. Det borde ges samma energi men gör det absolut inte.
Jag åker med till festen och har trevligt ändå. Men har ändå bestämt mig för att avrunda tidigt, skita i alkoholen och ta bilen hem. Så jag missade alla eventuella skandaler och förmodligen en hel del skoj. Jag missade inte sambauppvisningen under middagen. Har svårt att avgöra vilken kvalitet den höll. Men det kändes som en tankevurpa av den som bokade. 4 män var på plats och resten av skaran på någonstans mellan 50-80 personer var kvinnor. In kommer i princip två halvnäcka tjejer, i stringbikinis och fjädrar och skakar rumporna. Om det ska vara naken fägring, ge oss åtminstone manlig sådan! Sedan det klassiska, alla ska upp och dansa ringdans och försöka karnevalsdansa, frivilligt eller halvt ofrivlligt. Det är en "loose-loose-situation". Antingen är man en salongsberusad stel svensk som försöker eller så är man en nykter, stel och torr svensk som sitter kvar och tittar på. Jag är mycket väl medveten om att jag tillhör den senare kategorin.
onsdag, januari 27, 2010
Otto-dag idag?
Imorse undrade Otto med en viss förhoppning i rösten om det inte möjligtvis var så att det var en Otto-dag idag. Han uppskattade vår dag på Vasamuséet, det är tydligt. Och jag har lovat honom att nästa Otto-dag ska vi åka till simhallen. Han väntar uppenbarligen.
Men nej. Idag är det min dag. Jag laddar batterierna. Och blev skitsur när jag så att jag blivit diffad att jobba nästa fredag förmiddag. För då är jag bjuden på lunch och bokcirkelträff. Med jobbanknytning. Vi läser den här boken och den är rätt provocerande för min yrkeskår. Fast å andra sidan rätt tänkvärd. Det finns helt enkelt många sätt att se på saken. Det ska bli mycket intresant att diskutera den med kollegorna men nu måste jag alltså hitta någon att göra ett byte med. Det brukar sluta med att man sitter där med ett extra helgpass, eller att det inte går över huvud taget. Men det sistnämnda är inget alternativ.
Men nej. Idag är det min dag. Jag laddar batterierna. Och blev skitsur när jag så att jag blivit diffad att jobba nästa fredag förmiddag. För då är jag bjuden på lunch och bokcirkelträff. Med jobbanknytning. Vi läser den här boken och den är rätt provocerande för min yrkeskår. Fast å andra sidan rätt tänkvärd. Det finns helt enkelt många sätt att se på saken. Det ska bli mycket intresant att diskutera den med kollegorna men nu måste jag alltså hitta någon att göra ett byte med. Det brukar sluta med att man sitter där med ett extra helgpass, eller att det inte går över huvud taget. Men det sistnämnda är inget alternativ.
Superskurk
Vi åt pannkakor till middag igår. Hur det gick till minns jag inte men samtalet gled in på Darth Vader. Varpå Otto säger med emfas: Darth Vader är en riktig skurk!
Ja, jo det kan man ju inte annat än hålla med om. Han tuggar lite pannkaka och tillägger: När han lagar pannkakor äter han upp alla själv!
Ja, jo det kan man ju inte annat än hålla med om. Han tuggar lite pannkaka och tillägger: När han lagar pannkakor äter han upp alla själv!
tisdag, januari 26, 2010
Livet på en pinne
Åh vad trögt det var att ge sig ut och springa idag. -11 grader ute, det är kallt nu i vinter. Jag som längtade så igår längtade inte alls idag. Men eftersom jag vet att det bara är ett initialt motstånd gav jag mig ut i alla fall. Och det var så skönt! Sprang den runda i skogen som jag tänkt mig. Lite orolig blev jag efter ca 3 km när jag inte visste riktigt vart jag befann mig och det fanns många upptrampade stigar att välja mellan. Men det är faktiskt inte så lätt att springa vilse som man kan tro och efter ytterligare 1 km visste jag på ett ungefär vart jag var. Totalt blev det ca 6 km och den rundan kan utvecklas betydligt. Helt fantastiskt att springa i skogen efter att harvat grusväg i snart två månader (även om det är en fantastiskt vacker grusväg). Stora granar, lätt dis och snö. Rimfrost i ögonfransarna och rök ur munnen. Det kändes både lätt och helt rätt idag!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)







