Bita ihop

Jag börjar förstå det här med att skapa kategorier i bloggen för att lätt kunna se vad man bloggat om. Och jag antar för att inte upprepa sig alltför mycket. Jag borde ha skapat en kategori för trötthet. Fast jag behöver inte så många kategorier. Trötthet, trädgård, allmänt gnäl, bilder på barnen och så familjeliv med lite mer positiva inlägg. Kanske ilska också.

Jag kan bara konstatera att jag aldrig tidigare i livet vetat vad trött är. Och inte heller hur det drabbar andra. Hur arg jag blir när jag är trött, inget tålamod och klarar inte av att bita ihop. Jag blir mest ledsen när det går ut över barnen. När jag är orättvis eller bara sur. Så tänker jag på alla andra som har fler barn, fler barn tätt. Och som inte klagar och gnäller som jag. I helgen var jag på klädparty (tänkte att det kunde vara skönt att komma iväg en stund :)). Ville fick följa med och skrek mer eller mindre hela tiden för det blev fel med sovandet. Jag drog någon harang om att Stefan fick vara hemma med resten av barnen och att det vi fick dela upp oss när vi har så många... Varpå försäljaren glatt kvittrar att hon också har fyra barn, alla är hemma med pappa idag. Jag hann tänka att de kanske var lite äldre i alla fall innan hon fortsatte att kvittra att yngsta barnet minsann var 6 veckor, de andra - 2 år respektive 3,5 år och 15. Jaha...

En annan mamma hade också 4 barn, fast äldre. När jag var på väg ut genom dörren med en Ville som vrålade för full hals, frågade jag henne lite halvt på skämt om det inte blir bättre när barnen blir äldre. Hon drog på svaret och konstaterade nej... Okej, ja då vet jag det. Men kanske kan vi ändå få sova hela nätter om en 2-3 år?

Bra söndag

Härlig dag och härligt väder. Igår var det visserligen också rätt bra väder men då var jag mest arg på gräsmattan. Eller så var jag mest trött. Eller både och. Idag har vi hunnit gå en promenad Stefan och jag, Ebba och Julius har lekt hela dagen med syskonparet M och E. Praktiskt. Under promenaden hann vi återigen gå igenom hur vi ska lägga upp sommarens ledighet för att vi ska hinna känna att vi är lediga och inte bara slavar på.

Sedan snabblunch utan krusiduller eftersom Otto sov och kaffe i solskenet på altanen. Stefan beställde segelduk till solskydd för altanen och skissat på pegolaritning och jag har pysslat omkring. Skolat om småplantor och lärt Otto att kissa ute. Otto tyckte det var jätteskoj! Efter middagen planterade jag backtimjan och gråtimjan i slänten ner mot trädgårdslandet. Jag hoppas det ska ta sig. Då blir det en lila och rosa matta där, det borde bli bra.

Jag har börjat bära Ville på ryggen i Ergon, det är så mycket lättare att ha honom där än fram på magen. Ibland blir han lite missnöjd men för det mesta funkar det bra. Ett utmärkt sätt att söva honom och sedan lägga ner honom i vagnen.

Bröderna bus

Ville älskar sin storebror! Han älskar visserligen alla i familjen men ibland undrar jag om inte Julius är speciellt skojig. Så härligt också att Julius tar sig tid...



En upp och en ner...Ville är nog den sötaste kille jag sett! Fast så har jag ju tyckt varje gång...

Fredag och vackert väder

Idag har jag inte hunnit med någonting. Det är märkligt att vissa dagar bara slinker förbi utan att det känns som jag hinner med någonting. Ebba har varit sjuk igen. Hon har varit på benen 2 dagar den här veckan, sjuk 3.

Det här är vad jag HAR gjort:

- Fixat frukost, väckt barn, gick och la mig igen en timme.

- Varit på utvecklingssamtal med Julius i skolan. Det gick bra. Han verkar trivas och det var kul att få en liten inblick.

- Nattat Otto och lagat lunch.

- Varit ute en stund. Dragit vagnen och sövt Ville.

- Väckt Otto, fixat mellis.

- Hann sätta potatisen innan Ville vaknade.

- Diskat, tvättat en maskin.

- Påbörjat middagen.

- Hängt tvätt. Plockat undan, diskat igen.

Det här är vad jag skulle ha velat hunnit med:

- Spenderat lite tid med Ebba, känns inte som jag har hunnit med henne som jag velat den här veckan.

- Fixat med något av mina trädgårdsprojekt.

- Skulle behövt träna rygg och mage. Jag har inte ont i ryggen just nu men jag är trött och stel. Jag är lite bekymrad över att jag får någon konstig trötthetskänsla i den, det blir varmt som eld, bränner.... Knepigt.

Pilflätning

Jag var på trädgårdsmässan förra fredagen och kom hem med pil! Så jag har grävt i dagarna två med spade och spett och igår planterade Stefan och flätade! Det blev rätt bra tycker jag. På den här högen med söderläge och läskyddat ska jag försöka odla tomater i sommar. Ska bli spännande att se om det funkar.


I helgen tokdeppade vi över vår svampiga tomt, som var totalt vattenindränkt. Inte är den vacker precis, även om det blir lite bättre när det inte regnar. Kom fram till följande. Vi ska inte förverkliga några rabattplaner förrän tidigast i slutet av sommaren. Ifall vi måste dränera om vore det ju lite dumt... Hur som helst är det nog rätt bra, jag hinner fundera mer hur jag vill ha det och planera och drömma. Inte helt fel. Frågan är bara hur jag ska göra med de två pionknölar jag köpte? De får väl planteras lite halvspontant och så får jag flytta dem sedan. Det går ju även om jag förstått att de inte gillar det.

Nattligt friare

Jag lyckades fånga in Tooticki igår efter lite om och men. Hon var inte intresserad av att vara innekatt! Det här var det närmaste jag kom friaren, han är väldigt skygg... Men han satt troget i flera timmar och väntade på sin käraste. Hon är numera instängd ofrivilligt innekatt tills hon löpt färdigt. Som hon har jamat! Nu har hon tillfälligtvis givit upp och gått och lagt sig.

Vårkänslor

Jag vet att jag tidigare skrivit att det inte borde vara jag som ansvarar för att Tooticki ska få sin p-piller på rätt dag. Det har funkat ändå otroligt nog. I söndags kom jag på att jag missat att ge dem och hon fick dem igår, i måndags. Lägg till att det är april, kattbebisarnas månad och gissa vad? Jo, vem kom jag på, på bar gärning? Jo Tooticki ihop med en svart fästman och han var definitivt inte norsk skogkatt i alla fall. Mitt puckade jag. Inte fattade jag att hon löpte för att hon jamat ovanligt mycket och vägrat komma hem på kvällarna? För att hon är ointresserad av mat? Jag trodde att hon inte trivdes hos oss längre!

Ringde veterinären, och nej, det finns inga dagen efter piller för katter. Var så god att göra ultraljud om en månad och sedan abort om det behövs. Och fortsätt med p-pillren under tiden. Jag hade nog valt att låta henne få en hoppsan-kull om det inte var för att vi skulle tvingas bli hemma hela sommaren. Det går ju inte att åka på semester med kattungar. SÅ jag väljer vår bekvämlighet framför hennes...

Tar tillbaka hälften

Okej, nu sover bägge. Ge mig nu en halvtimme, en kopp kaffe och lugn och ro så tar jag tillbaka allting från mitt tidigare inlägg.

Tvärsur

Just nu klagar jag bara via den här bloggen. Jag har det bra för det mesta men jag blir bara så trött på att jag aldrig får någon egen tid. Jag hinner aldrig hämta igen. Ville sover dåligt på nätterna, så jag måste passa på att sova igen på dagen. När Otto somnat, ja då är Ville vaken och vill inte alls göra samma saker som jag. Han vill bli buren helt enkelt. På kvällen är jag helt slut när alla har lagt sig, så slut att inget känns roligt, vill bara sova. Ja, lägg till ett evigt pissregnande som gör att det tar 2-3 dagar av fint väder innan man kan överhuvudtaget gå ut på tomten och mitt humör är på topp. Ge mig fint väder, 2 sovande barn och en spade så jag kan gräva bort alla aggressioner och det blir alldeles fantastiskt.

Det regnar

På plussidan är att vi slipper vattna häcken, nyplanterade häckar och träd behöver annars stödbevattnas första året. Ett annat plus är att det var värre igår för då snöade det. På minussidan är att det ser ut som att vi bor i en göl. Mitt nygrävda land är ett träsk. Det är bara att konstatera att vi förmodligen kommer att behöva dränera om. Om det nu inte blir öken-torka i sommar. Då kommer vi att ha Vallentunas mest perfekta förhållanden förmodligen.

För övrigt är jag verkligen trött. Så där trött att inget känns roligt. Ville har stökat några nätter i rad. Han har kommit in i ett dåligt mönster att han är pruttig på natten. Vrider sig som en ål. Vaknar klocka 4, 5 och 6. Förutom amning. Igår sov jag en liten stund på dagen men idag ska Julius till tandläkaren så jag får se om jag hinner. Just nu leker Julius och Otto vilda lekar i tältet på övervåningen.

Glad-ledsen Ville

När jag väntade Ville fick jag ärva en massa fina flick-bebiskläder av en kompis. Hon var övertygad om att vi skulle få en tjej. Jag har sorterat bort klänningarna men tycker att Ville är söt som socker i de övriga outfitsen. Nu kan han för övrigt rulla från mage till rygg och tillbaka igen!

Smickrad

Fick en förfrågan om jag vill granska ett delarbete på en predisputation nu i april. Kul men också ansvarsfullt. Har inte granskat någon artikel/delarbete på den nivån förut. Roligt att doktoranden ifråga tänkte på mig och att hon tror att jag har kompetens nog. Jag vet dock inte om jag ska tacka ja, det kommer att ta tid att sätta sig in arbetet och så är det meningen att jag ska komma med vettig kritik också. Får fundera lite fram och tillbaka. Det beror också på tidpunkten. Predisputationen sammanfaller med Stefans resa till Porto, så är det på eftermiddagen blir det lite stökigt. Och så måste man få ha med sig bebis. Och bebisen måste få tillåtas att existera. Njaaa, ju mer jag tänker på det, desto svårare låter det. Fast det hade varit kul.

Det var därför!

Just det, jag kom på det igår! Det var därför vi flyttade hit! För att det är underbart att sitta på altanen och dricka kaffe och filosofera. Och för att det är underbart att gräva upp ett nytt land, se att rabarbern sträcker på sig, lägga halm på gångarna och helt enkelt vara ute hela dagen när det är sol. Det är det här jag har väntat på under den slitiga vintern med overaller, sjukdomar och gnäll! VÅREN ÄR HÄR! Krokusarna lyser i gult och blått, jag har vågat beskära äppelträden (med boken i handen!) och tussilago växer överallt. Tooticki ser vi knappt röken av, hon har bara tid för våren, inte för oss och knappt för mat heller.

Det enda smolket i bägaren är att Julius ligger nerbäddad i soffan med feber och halsont och snuva. När ska alla baciller ge upp egentligen?

Kärlek i fyrbarnsfamiljen

Igårkväll gick Stefan ut och lagade punkan på tvillingvagnen klockan 21.30. Det är romantik för mig just nu! Jag är beroende av promenader och svor eder igår när jag upptäckte punkan på eftermiddagen när jag tänkt att promenera till tennisen och hämta Ebba. Hon var dock väldigt nöjd med att slippa gå hem...

Påsklovsresans resultat

Vår påskresa blev rätt dyr... Själva tågresan gick smidigt och det går bra att åka kommunalt med hela flocken även om det är lite pyssel. Stefan släpade på stor ryggsäck och bilbarnsstol och katt i kattväska. Jag hade Ville i sjalen, Otto i vagn och en stor väska under vagnen, plus min "handväska" över vagnshandtaget. Ebba och Julius hade sina kläder och grejjer i varsin ryggsäck som de bar själva. Alltså gällde det att bestämma sig vilka skor som skulle med. Stövlar och dylikt var uteslutet men barnen måste ju ha bra kläder för utevistelse. Så jag åkte i gympaskor vilket kanske var så där, med tanke på att det blev snöstorm och 8 minusgrader. Varför tog jag ingen bild av hela familjflocken och all packning?!

Hur som helst så det som inte funkar i längden är att för att komma ner till pendeln måste vi ta taxi och det gäller det att få en buss annars måste vi få två taxibilar, alternativt att en av oss promenerar ner till stationen med vagn, det tar ca 30 minuter. När vi sedan kommer fram måste vi bli hämtade med två bilar. Så fort vi ska någonstans måste vi bli hämtade eller alternativt köra två omgångar. Hade det varit på det glada 70-talet hade vi väl bara slängt in alla barnen bak och åkt...

Summa sumarum nu är vi miljöovänliga och har köpt en Toyota Previa. Fin och grön är den i alla fall. Tanken är att den inte ska köra långa sträckor utan användas för att skjtsa ungar i Vallentuna med omnejd och så förstås till semestern. Idag ska vi fira med att rensa garaget från skräp och köra till tippen.

Övernattning

Ikväll har Julius bästa kompisen E här och han sover över. Stor sexåring! De har lekt som tokar hela dagen och avslutade kvällen med att se på Råttatouille som Julius längtat efter att se hur länge som helst. Nu ligger de och pratar Pokemon och Bionicles. Sötisar...

Idag förklarade jag för Julius att det var bättre att inte skrika och gorma på Otto och slita saker han tagit ur händerna på honom (för 100:ade gången) Jag sa att Otto egentligen vill göra rätt och om man ger honom lite tid och pratar snällt med honom kommer det att gå mycket bättre. Gjorde jämförelsen hur det känns för Julius när vi blir arga och skäller på honom. Så i eftermiddags hörde jag honom förklara för kompisen E... Jo, det är så här... du måste be honom snällt, annars blir han arg! Eeehhh... kanske inte summan av kardemumman av vad jag försökte få fram?! Eller så var det så mycket han kunde förklara vidare. Ungefär som viskleken. Den ursprungliga meningen går förlorad under vägen.

Tootickis påsklov

Vi har nog den snällaste och beskedligast katten i landet? Åkte taxi, pendel, tåg och bil utan att knorra. Sedan fick hon visserligen sin belöning! Frihet på landet! Hon verkligen älskar att vara på Vilan. Det kanske syns? Jag var rädd att vi inte skulle få med oss henne hem.

Jag är säker på att hon kände igen sig från förra sommaren. Farmors katt fräste lite åt henne men annars var det inga problem mellan dem, de samsades om utrymmet både ute och inne. Dessutom älskar farmorkatten Tootickis finmat som hon har med sig. Fisförnäm storstadskatt med dyra vanor...

Att gräla

Jag har kommit fram till att det faktiskt är bra med gräl ibland... Inte roligt och inte givande när det pågår men faktiskt är det grälen som får mig att se vart mina gränser går och vad som är viktigt för mig. Under själva grälen är det svårt att vara tydlig men det får mig ändå att fundera och grubbla över de problem vi har. Så när själva grälet lugnat ner sig och ilskan lagt sig lite grand och vi börjar förklara för varandra hur vi menar och tänker, då blir det himla bra.

Påsklov

Nu har vi firat påsk hela familjen. Med snöstorm och kyla men också strålande sol. Stefan passade på att hjälpa farmor att såga ner en björk vilket resulterade i ett besök på Vislanda vårdcentral. Det är bra att använda skyddsglasögon... Så här fint hade vi det i tisdags.

På väg

Nu packar vi inför påsklovet. Otto är verkligen tokförkyld, har nu även feber, så det ska bli spännande att åka tåg med honom. I med Alvedon, näsdroppar och så en rulle hushållspapper så ska det väl gå. Och så ska katten med. Vi kommer att bli en erfarenhet rikare. Och våra medresenärer också.