Höstens första sjuka

Två sjuka små killar. Ville har haft feber i tre dagar nu. Otto har varit febrig men är på bättringsvägen. Vi sover med dem i varsitt rum. Jag fick en liten klump i magen när Otto började gråta så han kräktes när febern steg. När han inte ville någonting bara sitta och ulka i mitt knä. Helt okej men då börjar Ville gråta också... och vill också ha sin mamma. Och jag kom ihåg hur det var i vintras när hela familjen hade scharlakansfeber i olika omgångar. Känslan av otillräcklighet. Men så gick vi över till grannarna och lånade Teletubbies till Otto. Saft, Alvedon och film... Han har blivit ett halvår äldre och det kommer att bli enklare även om de är sjuka i stereo.

Sommarblommor nästa år

Jag vill inte ha en vilsam trädgård. Jag vill ha mycket färg, helst lite för mycket. Blir inte kombinationerna bra kan man alltid ändra. Dessutom har jag blivit överraskad av att det blivit vackert fastän det inte alls blev som jag planerat. De här blommorna vill jag så nästa år:

• Trumpetblomma, den fina blåa (Kew Blue) (har provat att ta egna frön...)
  
• Zinnia - tar egna frön från de rödaste och rosaste blommorna. Zinnian var värd att vänta på, jag gillar maffiga, biffiga och blaffiga blommor. Mycket färg ska det vara!
  
• De rufsiga sommarastrarna, men jag vill inte ha vita och gula...
  
• Praktvädd - Black Knight. Såååå vacker!
• Sommarklätt. Jättefin bland störbönorna och väldigt lättodlad.
• Rödmalva...
• Sammetsblomster
• Rosenskära, fastän jag är missnöjd med att den blommat så lite i år. Mest växt på höjden. Vad har jag gjort för fel?
  

Och så en del jag inte hunnit med i år:

• Tagetes i kökslandet, gärna bland rödbetorna, det tror jag vore vackert.
  
• Pion eller fjädervallmo
• Akleja, får se om jag lyckas
  

Inte för att jag vill skryta men....

Har ni sagt det någon gång?! Det är vad Julius sa till en kompis när han ville visa hur bra han var på att trixa med sin sparkcykel. Naturligtvis ville han skryta.

Och nu säger jag det. Och naturligtvis vill jag skryta! För Ville har tagit sina första små steg! 8,5 månader gammal! Det kan inte hjälpas men det är lika häftigt varje gång något av barnen börjat gå. Och jag tycker han är tidig. Julius undrade om det var världsrekord. Säkert inte. Men det är familjerekord!

Två trötta dagar

Igår var jag så trött att jag emellanåt kände mig som spaghetti i hela kroppen. När jag är så trött känns ingenting roligt, allt är bara tungt och grått. Humöret är därefter. Och så får jag dåligt samvete. Varför tar orken bara slut? Igår malde tankarna på att det snart är höst igen. Om jag är så trött när det är sommar och vi är lediga båda två, hur ska det bli då?

Men idag är jag på spåret igen.

Pistoler

Otto fick hänga på och leka med Julius idag. Vilken lycka. Tänk om jag hade fattat att det skulle bli så här! Julius var aldrig intresserad av vapenlekar när han var liten, det har kommit nu. Jag var så naiv att jag aldrig kunde tro att jag skulle få en 2,5-åring som springer omkring och säger att: Jag skjuter dig i magen! Nåväl, lycklig var han i alla fall... :)

Lyx

Lyx är att så mycket blommor i trädgården att man kan ta in och sätta i en vas!

Ville giraffkille

Står själv

Nu har Ville kommit på det. På darrande ben har han stått och vajat alldeles utan stöd. Rätt precis på 8-månadersdagen. Och det kan Otto också förstås. Så jag var tvungen att hurra och klappa i händerna åt honom med :)

Jämställdhet

Förr brukade vi bråka en hel del om vem som gjorde vad hemma. Eller vi och vi, jag brukade starta bråken när jag kände mig trött och less (vilket i och för sig händer fortfarande!). Nu arbetar vi på som två små myror och gnor och det känns som vi gör lika mycket, fast olika saker. Kanske har vi också hittat våra roller vad som funkar för oss? Vi är rätt traditionella i uppdelningen förutom att jag helst inte lagar mat och handlar och diskar! Men jag gillar rätt bra att städa och tvätta och det behövs det ju göras titt som oftast.

Istället har de senaste tjafsen handlat om egen tid istället. Vem som behöver en paus. Läsa tidningen ifred, surfa nätet. Slippa ha en trotsig 2,5-åring i hälarna och en gnällig 8-månaders bebis i famnen samtidigt som man försöker åstadkomma något. Då kan det vara riktigt skönt att laga mat eller diska.

Det regnar...

Och plötsligt känns det som om det vackra vädret aldrig funnits. Konstigt. I vilket fall somhelst har vi ägnat oss åt diverse pyssel. Vi har bytt sovrum. Otto och Ville har fått ett framtida lek- och sovrum och vi har nu klämt in oss i Ottos gamla rum (som han aldrig sovit i, kan ju tilläggas). Nu sover vi där alla fyra... Fast tanken är att han mer och mer ska sova i sitt eget rum och att det ska vara naturligt för honom att det är även Villes rum, den dagen det blir aktuellt. Jag vill inte att han, när han är 5 och Ville är 3 plötsligt kommer på att han inte alls kan tänka sig att dela rum med lillbrorsan. Vi behöver nämligen ha kvar vårt arbetsrum.

Sedan har jag skördat. Förväxta rödbetor, sockerärtor och vaxbönor. Mängder av Mangold, som jag har förvällt, hoppas de stackars barnen accepterar att äta detta istället för spenat i vinter! Idag har jag fryst in persilja att garnera alla höstens grytor och soppor med. Och bakat bröd... Det är sååå roligt! Med de nya brödkorgarna från Saltå Kvarn. Det blir både vackra och goda bröd nu. Så nu har jag skrytit om hemmalivet och inte berättat att vi både har hunnit med att bråka en del och irritera oss på varandra och bli sams igen.

Men jag är glad för en annan sak. Idag har både Julius, Ebba och Otto haft kompisar här. Vid mellis var det rena fritidset. Härligt och roligt! Och Julius och hans kompis har inte tjatat om dataspel en enda gång. De har stått och spikat i garaget. Visserligen har det tillverkats vapen (Uzis, Bazookas (stavning?), klubbor) på löpande band. Otto har numera en pistol av trä som jag återfann i kylskåpet prydligt brdevid osten och smöret. Pang jag skjuter dig i magen... (Varför just magen, kan man undra?)

Vad är det här för blomma?

Den är fantastiskt vacker, hos mig ca 50 cm hög. Bilderna gör den inte alls rättvisa. Ser lite ut som en Petunia men med ett helt annat växtsätt. Jag fick som planta och väninnan som frösådde har glömt bort vad det var. Jag trodde att jag planteradeut sommaraster men det är det ju definitivt inte. Eftersom jag inte vet vad det är för blomma ska jag testa att samla frö från den till nästa år. För den här vill jag ha igen!

Semesterbilder

Hemma igen

Och fast vi har haft det fantastiskt bra med mycket sol och bad och sand (överallt) så är det otroligt skönt att komma hem. Som alltid. Vi har förutom sol och bad på fina stränder hunnit med en hjärnskakning med sjukhusbesök (Otto), Varbergs fästning och bockstensmannen, spelat poker med Ebba och Julius. Många tårar över förlorade tändstickor (insatser) och gigantiska blufförsök som resulterat i lån för att kunna fortsätta spela.

Vi har grillat på stranden med Faster Fi och Polisamackan och kusin Kalle. Grillad banan med choklad till efterrätt. Men det var inte alls så gott som jag mindes! Ett glas vin i solnedgången var bättre. Varje morgon har Ville och jag tagit en promenad och morgondopp medan de andra snusat vidare. Underbart.

Salta bad är för övrigt oöverträffade. Varför åka till Thailand när det är badkarsvarmt vatten till Ville vid strandkanten?! Mest har vi badat på eftermiddagarna efter klockan två, för att slippa värsta solen. Ville har fått hålla sig påklädd under parasoll (stackarn) och sedan när han badat har jag förföljt honom med ett parasoll. Som en betjänt. För att hålla sig still när det finns så mycket att upptäcka går ju inte. Äta sand, suga på snäckor, tång och sjögräs! Mums!

Saknar

Saknar min 2,5-åring så det skär i hjärtat. Han sover hos farmor och faster Fi inatt, ensam utan mamma och pappa för första gången. Om det blir ledsamt inatt är både jag och Stefan långt borta. Jag vet att det säkert kommer att gå jättebra men det känns tidigt att lämna honom. Det skär i mitt hjärta. Jag har ringt och kollat och det går bra än så länge. De har varit och badat idag och han har hoppat från bryggan med flytväst. Det låter så härligt och jag önskar jag var där. Istället sitter jag här med tvätt och packning. Men imorgon åker jag!

Stefan paddlar med storbarnen. De har lyckats paddla ca 1,5 mil idag. Ska sova tält i natt. Här hemma har jag pysslat och fixat. Planterat och vattnat. Ikväll när jag gick en liten runda höll jag på få skrämselhicka av en igelkott på vår tomt. Jag misstänker att den tycker snigelpelletsarna är goda... Hur som helst blev vi lika rädda båda två. När jag stått stilla en stund vecklade den ut sig igen och pep iväg med en fasans fart in i ormbunkarna.

Var hos vännen I också. Hon har en makalöst vacker trädgård och grönsaksland. Persikor och vindruvor i växthuset, chili, paprika, gurka, pumpa. You name it. Och så blommor förstås. Över allt. Det växer så det knakar. Vi åt lunch och hann både tjata och plocka lite hallon. Frös in dem till tårtgarnering till Julius tårta nu i september. Ville åt ringblommor och kanske en ros. Jag vet inte så noga.

Olika som bär

Jag kommer på mig själv att jämföra Otto och Ville. Eftersom de är födda i december bägge två är det kanske inte så konstigt. Ville är en riktigt glad kille. Han skrattar högt för sig själv. Han kan till och med ligga vid bröstet och amma och samtidigt fnissa för sig själv. Vad tänker han på? Vad är det som är så roligt? Jag minns Julius som go och glad men Ville tar priset. Sommaren -06 var också varm precis som nu. Otto sov naken hos mig i sängen. Vaknade när han ville kissa. Jag har försökt någon enstaka gång att kissa Ville på natten men han blir bara jättearg. Han sover dåligt om han sover helt naken, vaknar ideligen, blir svettig. Med Otto försökte jag köra konsekvent blöjfritt men det hinner jag inte nu. Ville kissar jag när jag hinner med och märker att det är dags. Det är alltid skönt med mindre tvätt.

Sedan finns det likheter mellan dem. Otto har visserligen varit motoriskt tidigast men det skiljer inte mycket. Ville övar frenetiskt på att stå just nu. Drar sig upp mot allt, står och vinglar, håller sig med en hand. Glad förstås.

Idag har han hängt med när jag städat, lekt med en kortlek på Ebbas rum, jagat dammsugaren och försökt äta makaroner. Han har toppat en blomma och ätit jord från rabatten som jag grävt. Åkt ryggsäck (Ergo, har fortfarande inte hittat min sjal efter flytten) ikväll när jag gick en snigelrunda. Stackarn blev myggbiten. Efter tre nattningsförsök (somnade första gången 19.30) sover han nu för natten. Han sover verkligen uselt i värmen. Imorgon ska vi hälsa på vännen I, hämta ut tågbiljetten, packa och kanske städa kylskåpet. Innan det kryper iväg i julivärmen. För övrigt är jag grymt sugen på såna där träskosandaler som är populära just nu. Såna som mamma hade när jag var liten. Jag minns att vi åkte ut på landet och hon fick prova ut dem hos en gammal träskomakargubbe. Jag tyckte det var så konstigt att hon inte fick träskorna på en gång. Men när hon fick dem, åh va fin hon var!

Högsommar

Virrpanna

Jag brukar ibland glömma att salta morgongröten till mig själv. Idag undrar jag om jag har saltat den två gånger? Å andra sidan har jag hittat mina nycklar som varit borta i över en vecka. I den väskan där de borde ligga, där jag har letat tidigare.

Heldag

Igår var jag och storbarnen + Ville på Tekniska museet tillsammans med vänner. Vi åkte hemifrån 10.30 och kom hem vid 21! Jag var helt slut och känner mig lite seg idag också fastän jag fick sovmorgon. Vi hade en härlig dag med fika i parken vid Etnografiska, var länge inne på Tekniska. Ebba och Julius köpte var sin sak i affären, Ebba en meccano modell att bygga ihop och Julius hittade till sin stora lycka en spionsak. En mackappär så man kan avlyssna samtal genom väggar... Ville var lille Vild och avstod från att sova i princip hela dagen. Utom en mycket läglig halvtimme när vi åt middag på Källhagens. Restaurangen ligger otroligt vackert vid vattnet och jättebra att barnen kunde springa ner dit när de ätit färdigt. Men maten var inte alls prisvärd. Laxen som jag tog var alldeles för salt. De hade nog tappat saltkaret i laxen eller nå´t.

Det var en alldeles härlig dag. Men jag har blivit bortskämd i sommar. Det kändes verkligen att familjen inte var hel. Saknade Otto och Stefan. Och nu på onsdag, åker alla utom jag och Ville iväg till Växjö. Men jag är väldigt glad för att barnen har ett härligt sommarlov. Och de kommer att få det, paddla kanot och äventyrscampa i skogen. Sen ses vi på lördagkväll och styr kosan mot Falkenberg. Hoppas på mycket sol och bad.

Supergod rabarbersaft

När jag var liten fick jag smaka rabarbersaft hemma hos Anna. Det var det godaste jag någonsin druckit. Nu har jag gjort egen, den är suverän på sommaren.

• 300 g rabarber
• 2 dl socker
• 2 dl vatten
• valfri smaksättning: Jag har den här gången skivat i citron, stjärnanis, kanel och mynta! Låter inte så gott men det är det!

Skär rabarbern i ca cm-stora bitar, lägg i en burk el kastrull, eller nå´t! Koka upp vatten, socker och kryddor. Häll sockerlagen över rabarber och skivad (tvättad (helst ekologisk) citron). Låt dra i ett dygn. Ät upp rabarbern som efterrätt med vaniljglass, sila bort kryddor från lagen. Häll upp lagen på flaska. Ställ i kylen. Spä saften med vatten och drick!

Huslig utav bara h-e!

Jag har kokat rabarbersaft och bakar bröd, har städat badrummet av bara farten. Nu tvingar jag Stefan att fixa trädgårdskomposten, det jag själv skulle göra.... Hmmm. Men han är frisk nu i alla fall! Och dessutom fick jag sovmorgon imorse, bara det!