Intensivt men vilsamt på samma gång

Hösten och ända fram till jul är vår familjs intensivaste period tror jag. 5 födelsedagar varav i alla fall 2 barnkalas som ska planeras. Och jag antar att efter att ha sett syskonen ha riktiga kalas kommer Otto också kräva ett riktigt kalas i år, då blir det 3. Ebba tänker i och för sig inte ha något stort kalas utan bjuder bara sina bästa vänner på sova-över-party men det är ändå fix och trix. Julius slår i år på stort och bjuder alla killarna i klassen. Vi laddar in för att grilla korv och leka med 12 galna 8-åringar. Hoppas, hoppas på riktigt bra septemberväder så vi kan vara ute på festplatsen som planerat. Annars river de väl hela vårt hus. Om det regnar har vi en Plan B, bestående av titta på film och spela dataspel. Leka inomhus allihop kommer inte att fungera.

Det vilsamma är förstås att jag sitter här ensam, helt solokvist. Lämnat småttorna, varit och tränat och nu ska jag röja och trädgårdera. Det är lyx, sann lyx. Dessutom har jag jobbat sedan i torsdags så I´m worth it!

Helgen på jobbet har varit absolut perfekt, för första gången sedan jag börjat i april, en hel lugn helg. Haft att göra men i all stillsamhet, inte behövt stressa mellan olika arbetsuppgifter. Skönt. Cyklat har jag också gjort, så jag har avverkat 8,8 mil på cyklessadeln. Igår när jag trampade hem var jag allt lite sliten i benen, fick mjölksyra i varenda backe. Då kändes det tungt, för det är väldigt många backar hela tiden. En galen backe varje sträcka både på dit- och hemväg men framförallt många små som man definitivt inte tänker på när man åker bil. På morgonen har jag kört lugnare tempo och på eftermiddagen har jag försökt cykla på i bättre tempo, har snittat runt 21 km/h ungefär. Försökt trampa på snabbare efter Stefan tips.

Viss insikt

Det händer någon gång att jag har en viss insikt i min rörighetsproblematik. Dvs innan jag har åstadkommit den. Jag hade en sådan insikt igår när jag kom på mig själv med att tycka att det var en fantastisk smart idé att gömma jultomtekläderna i ett för tillfället tomt sovsäcksfodral. Jättesmart, där kommer ju barnen aldrig att hitta dem av misstag! Samtidigt såg jag framför mig två rätt troliga scenarion:

1. Vi campar någonstans nästa sommar. Förmodligen regnar det och barnen gnäller och det har varit ett helvete att få upp tältet. Vi är småhungriga och allmänt irriterade. Julius håller på att packa upp sin sovsäck. Istället för sovsäck håller han ett tomteskägg i handen....

2. Det är julafton och Kalle Anka har precis börjat på TV. Stefan ska svida om till tomtekostymen så att tomten kan anlända lagom till att Kalle har slutat. Han börjar rota i garderober och lådor. När han har varit uppe på vinden två vändor och fortfarande inte hittat kläderna börjar han bli lätt stressad och irriterad. Malin var har du lagt tomtekläderna?! Hmmm... jaaa... jag vet att jag la dem på ett riktigt bra ställe...

Tror ni att dessa två scenarion hejdade mig från att lägga tomtekläderna i sovsäcksfodralet? Icke. Kan någon vänlig själ nu vara så snäll att upplysa mig om var mitt jobb-ID är någonstans. Jag behöver det för att komma in i omklädningsrum, logga in på datorn och för att komma in på diverse olika ställen. Rätt viktigt med andra ord. När jag gick på semester la jag det på ett riktigt bra ställe...

Trädgårdslandet v 35

Nu är det inte mycket grönsaker kvar. Mest blommor. Det som är kvar är sockerärtor, brytbönor, varxbönor och störpurpurbönor, svartrot, purjolök, mangold och sallad. Och är man för förkyld för att träna då kan man ju ändå trädgårdera.

Visset

Vi har haft två sjuka killar i helgen. Otto har varit feberfri men galet snorig och lite hostig. Ville hade feber i lördags och har nu efterdyningar med snor, hosta och trötthet. Tacksamma ändå att vi var välkomna på kräftskiva, som var mycket trevlig! Jag körde bil men Stefan tog sex "snappar" för mycket! Otto avslutade kvällen klockan 23 med att låna en cykel och cykla utan stödhjul. Visserligen en väldigt kort men vinglig sträcka på ca 10 m men ändå.

De får nog ändå stanna hemma imorgon från dagmamman. Så får vi se om de får bättre ork. Det var samma sak förra året. Otto blev sjuk redan första veckan skolorna drog igång. Att jobba halvtid känns helt rätt i höst.

Mackan och Faster Fi... nästa sommar i Varberg?!

Dopet var ju så himla lyckat, då gäller det att toppa!

Trädgårdsreflektioner - kökslandet

Vad ska jag odla nästa år?

Broccoli: Tveksamt. Mycket jobb för relativt liten skörd. Inte så goda kokta heller men däremot underbart i ugn.

Fänkål: Jättegott men kanske inte så många? Otroligt lättodlade och vackra.

Mangold: Älskar färegerna, rött och gult. Förra året odlade jag alldeles för många, i år för lite. Nu äter vi upp förra årets infrysningar, använder som spenat. Funkar och smkar utmärkt. Så lite mer nästa år. Bra dessutom för den kommer igen hela säsongen.

Svartrot: Lättodlat, så förmodligen. Har inte smakat än men skördat två.

Morötter: Förstås.

Sockerärtor: Självklart. Ottos och Villes favorit.

Purpurstörböna: Absolut. Jag ska ta ett foto snart av min vackra bön-skog.

Vaxbönor: Inte blivit så många, först var försommaren för kall och regnig och sedan kom sniglarna. Men ja. Goda!

Rödbetor: Fått 2 stycken. Rådjuren åt upp dem. Men Bulls blood med blodröda bald är fantastiska och goda. En polkagrisbeta blev det också som jag inte hunnit smaka heller. Ingen gulbeta. Nytt försök nästa år.

Sallad: För mycket i år igen. hinner inte äta upp. Men gott och vackert i alla fall.

Persilja: Slätbladig. En verklig kom-igen-växt.

Dill: Kanske lite mer nästa år så man kan frysa in så det räcker hela vintern.

Koriander: Ja! Jag tror vi fick så vi frös in.

Grönkål (Baltisk röd): Riktig flopp. Angreps av allt tror jag. Kålfjärilslarver, jordloppor och sniglar. Nix nästa år.

Har jag verkligen odlat så här mycket?

Förmiddagsfika

Va bra att de äntligen bygger en trapp till mig

Mer trädgård

Sensommarbukett

Är det nu semestern börjar?

Två småttingar hos dagmamman. Idag ska Ville premiärsova men det går nog bra. Två stora barn i skolan. BARA STEFAN OCH JAG HEMMA! Han snickrar och jag bakar bröd och kokar kikärter till hoummus. Solen skiner, det är lagom varmt, vi har druckit kaffe i solen. Inga avbrott för gräl och slagsmål, bajsblöjjor eller andra behov. Ingen mat som MÅSTE lagas. Sista semesterveckan och det vete tusan om inte det här hamnar på topp tre i sommar.

Vi sammanfattade sommaren igår med bästa och sämsta. Jag hade faktiskt svårt att komma på något bästa. Det har givet funnits höjdpunkter men faktiskt ingen riktig semesterfeeling. Så efter lite funderande sätter jag min löpning under sommaren som det bästa. Det har varit härligt och ibland motigt. Och trot eller ej den allra bästa springrundan hade jag förra veckan när jag sprang bort mig i Fyllerydsskogen i Växjö! Hann i alla fall hem innan de släckte elljusspåret! Det var annars en helt underbar kväll, där benen kändes superlätta och flåset likaså. Uppskattningsvis med felspringande så landade jag nog på 13-14 km och hade faktiskt kunnat springa längre.

Barnens bästa och sämsta varierade lite. Otto tyckte veckan hos farmor nu på slutet var det bästa. Ebba gjorde tummen upp för Stockevik och Julius toppade med vattenlandet på Skara sommarland. Stefan höll med Ebba. Fast jag tror han gillar dagen idag också! Nu har vi snart både bod och ny trapp! Bilder utlovas. På måndag får vi ny jord till gräsmattan på framsidan och sedan är nog årets stora projekt mer eller mindre i hamn. Några gropar ska grävas. En innervägg borde byggas i garaget men det senare vete katten om det hinns med.

Dagens

Jag har inte suttit mycket på rumpan idag. Dessutom har min kära mor fått arbeta som en husalf. Visste ni förresten att vi har ett Room-of-requirement här i huset? Jajamän. Det är låst och man måste gå förbi dörren och tänka intensivt på vad man behöver rummet till och ips, vips så hittar man nyckeln högt upp på bokhyllan. Just nu går det tyvärr inte att tänka att det ska bli välstädat eller att man ska kunna sova där. Det här vid-behov-rummet har sina begränsningar.

Hur som haver. Jag har handlat i köpcentret i rekordfart, klippt gräsmattan, lagat mat x 2, varit och badat med småttorna. Letat sniglar, packat, vattnat, tvättat, nattat, tröstat, gormat och skällt, argumenterat och kramats. Jag har återbördat Lilla grisen (grannens dotters bortsprungna hund) till sitt hem. Och om jag inte hade haft en tillfällig husalf i huset hade jag dessutom fått diska, vattna blommor, läsa barnböcker, städa leksaker, gå upp klockan sju och så lite till som jag har glömt bort.

Imorgon går tåget till Småland. Jag hoppas och tror att vi ska hinna med det också. Och att jag inte blir fast i trädgården någonstans, vilt vattnandes. Jag har svårt att slita mig från mina projekt.

70-talist Rosa suger fett enligt mormor M

Jag tror min mor tycker att jag suger fett! Så fort det barkar iväg åt en politisk diskussion eller miljö vill jag inte alls . Sätter rumpan i gruset och bromsar som den mest motvilliga mulåsna. Då är det ju inte så att jag inte har åsikter. Jag har både åsikter och försöker vara så miljömedveten som jag kan. MEN JAG VILL INTE DISKUTERA! Och min kära proggmorsa vill ju inget hellre än efter ett till två glas vin. Idag höll hon Otto sällskap i leksaksbutiken och blev illa berörd av alla plastig leksaker. Det kom upp till diskussion ikväll. Jag håller med. Absolut. Vi behöver inte mer Kinaplast i detta hem. Ändå vill jag inte prata om detta och det som ändå kommer ur min mun är mest motargument som jag inte egentligen tycker utan mest BARA FÖR ATT. Det ska bli spännande att se vilka ämnen jag och mina barn inte kommer att kunna prata om.

Du vill ju inte prata om någonting får jag höra. Nääää så är det nog.

Sommarlek

Idag såg jag Ville som stod och sniffade på Såpnejlikan vid sandlådan. Han har lärt sig att man ska lukta på blommorna. Otto också, han säger: Åhhh va gott innan han ens hunnit känna doften.

Otto har haft en härlig lekeftermiddag. Sprungit naken med bästkompisen E i vattenspridaren. Lekt i lekstugan på deras tomt, plockat smultron och sprungit omkring. Jag har hört honom skratta mest hela tiden. När jag kom för att hämta honom barrikarderade de sig i lekstugan. Till E:s mammas halva förtvivlan (hon kunde precis som jag, inte heller hålla sig för skratt) hade de rivit ner allt löst i hela stugan och lagt framför dörren så att jag inte skulle kunna komma in. Vi blev kvar och städade en stund...

Glad katt

Jag har fått hem en lycklig katt. Hon har varit på semster hos mor i nästan hela juni och juli. Kattsällsakp men ingen utevistelse förutom på balkong. Jag kan säga att hon blev själaglad att få komma ut på sina ägor. Man kunde nästan se leendet! Hon smyger omkring i buskarna, ligger i hammocken och latar sig och spanar på fjärilar, grodor och andra småkryp. Går efter mig och spinner. Vill absolut inte vara ute på natten utan vill in och trot eller ej ha sällskap! Igår fick jag inte gå och lägga mig! Hon haffade mig med högljutt spinnande och tvingade till sig en gosstund i soffan. Tooticki är ingen knäkatt och har aldrig varit men igår kröp hon tätt intill mig och spann så jag trodde soffan skulle lyfta. Jag har förstås saknat henne, det har känts tomt utan vår knaskatt. Men jag var inte beredd på att hon skulle saknat oss! Fasat det är tveksamt om hon skanat Ville, det ska erkännas.

Svårstartad dag

Jag undrar om min lillfamilj tömde energidepåerna igår? Vi hann med besök på Zetas, en sväng på IKEA (vilket ju alltid tar längre tid än man tänker sig), hemväg med stopp på Slottsträdgården Ulriksdal, 2 timmars badstopp hemmavid. Otto var galet trött, Ville höll ut längre eftersom han sov i bilen. Uppe på det sprang jag en vända med intervaller och tränade styrka efteråt.

Idag är mina ben möra, Otto och Ville leker faktiskt efter en något skakig inledning på morgonen. Mamma är en fin avlastning. Just nu läser hon Gittan och gråvargarna medan jag slappar. I eftermiddag åker vi nog och badar sjöbad. För övrigt har vi inga planer. Det är så galet varmt och soligt att det inte finns på kartan orka vara ute i solen mellan 12-14.

Trädgården väntar också. På vatten. Det är inte mycket det har regnat hos oss i sommar. Själv trivs jag bäst med blandat väder. (Notera att jag försöker att INTE gnälla över värmen!) Men så funkar sällan svensk sommar. Det är på eller av. Sol eller regn. Så nu behöver jag fylla på alla landen med vatten. Skörda broccoli och morötter. Ikväll ska jag laga fänkålsgratäng med parmesan och saffran. Nu är alla fänkålar skördade och något måste ja ggöra med dem. Kan man förvälla fänkål och frysa in? Nästa sommar ska jag inte odla så mycket som i år av just fänkål. Fin grönsak, galet lättodlad men den har ju ganska skarp lakritssmak, inte något man bara slänger i pastasalladen.

Jag vill göra allt på kvällen när det är lite svalare och då räcker inte tiden till. Åka och bada vid 3 för att slippa värsta solen, gärna hyra en video att glo på, ta ett glas vin. Plocka sniglar och plantera! Träna förstås. Förstår ni frustrationen? Det går att hinna med max 3 av dessa saker! Jag får försöka tänka om.

Nu är det min tid

En hel timme till läggdags. Bara min. Pojkarna sover sedan en dryg timme och jag har plockat sniglar. Det är inte egentid, det är TRIST! Inte själva plockandet utan letandet. Eftersom jag ser spåren men inte alltid hittar sniglar. Eller hittar sniglar men undrar om jag verkligen fått tag i alla. Vilket jag bevisligen inte har eftersom jag plockar ca 100 varje kväll. Och de är mellan 1-2 cm stora. Konstigt att de kan göra sån skada. Jag tror nästa sommar får bli utan dahlior i rabatterna. Malvor gillar de också men där är de mer lätthittade. Dahlior och tagetes kan få samsas om blomutrymmet i grönsakslandet eftersom det är inhängnat. Där har jag i alla fall en teoretisk chans att få snigelfritt till nästa år, i och med att Stefan har stängslat in det. Där kan jag också tänka mig att det är värt att lägga pengar på nematoder.

Idag har annars varit en bra dag. Jag har verkligen ägnat tiden åt mina pojkar i stort som smått. På eftermiddagen åkte vi och badade sjöbad. Ville tyckte det var för kallt och Otto ville bara bada en gång. Sedan lekte de en timme vid en inte-nudda-marken-bana innan vi åkte hem. Jag drack kaffe och läste tidning. Väl hemma har det varit lek med grannflickorna. Nu är även Ville och hans jämnåriga igång med lek. Hon kom över och lekte med honom i sanlådan och han var så nöjd. Otto hade utflykt på grannarnas tomt och lekte i deras lekstuga. Han har haft en bra dag både innehållsmässigt och med sig själv. Inga kastade stenar på lillebror och med lite hjälp bara schyssta lekar.

Rapporter från Stefan och stororna är att de har det bra men kunde haft bättre väder. Badats har det ändå gjorts en helt del och så har de åkt gocart. Bland annat. Kvällen skulle avslutas med kortspel i tältet.

Planer för dagen

Idag har jag inga måsten förutom barnen. Idag ska jag bara vara och se vad som blir gjort. Mer lek på lekplatsen? Bad om det är fortsatt fint? Men nu ska jag sova framför Pippi Långstrump en stund.

Just nu

Just nu råder lugn här hemma. Stefan och storbarnen packar och jag sitter med sega ben efter en långrunda i skogen. Annars har det varit en regn och gnälldag. Otto slog illvillighetsrekord gentemot Ville när han kastade en stor sten i ryggen på honom. Jag är glad att han inte träffade Ville i huvudet. På sätt och vis ska det bli skönt att dela upp oss lite nu i en vecka. Dels för att mamma kommer och det ska bli trevligt, jag har stora planer för vad vi ska göra tillsammans med barnen. Dels så blir vi lätt irriterade på varandra här hemma. Den här sommaren karaktäriseras av 2 bra dagar och sedan 3-4 lättretliga/dåliga dagar. Nu vet jag att jag har huvudansvaret i en vecka och då lägger jag i en extra växel och grejjar det. Jag har tänkt ut lite aktiviteter varje dag för att underlätta och så hoppas jag att Ottos bästa grannflickekompis som precis kommit hem efter semester är rktigt leksugen.

Otto själv vill åka in till stan. Han vill åka karusell. Mjaaa... kanske? Men inte ensam.

17 augusti är det dags att skola in Ville hos dagmamman. Jag vet att det kommer att gå jättebra men tänka att det bara är lite dryga 2 veckor kvar. Snart dags att fixa kläder inför skolstart och allt annat. Hösten nalkas fastän det fortfarande är sommar. Jag funderar på om det känns vemodigt men jag tror inte det. Skönt snarare.